Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Många står utanför registren

Publicerad: 6 April 2004, 12:06

Med hjälp av kvalitetsregistren hoppas Socialstyrelsen att vården ska utvecklas och bli bättre. Men ännu är många tveksamma eller direkta motståndare till registren.


- Kvalitetsregistren är en bluff och gör ingen nytta, säger Peter Knutsson, överläkare på Södertälje sjukhus.  I dag finns runt 50 olika kvalitetsregister som stöds av Socialstyrelsen och Landstingsförbundet med hjälp av statliga så kallade Dagmarmedel.   För att kvalitetsregistren ska vara trovärdiga instrument krävs ett högt deltagande från den sjukvård som respektive register ska följa. Det menar Socialstyrelsen som vill att jämförelserna från kvalitetsregistren ska bli heltäckande och helt öppna.  - Men det förutsätter att kvaliteten på registrens redovisning bedöms som tillfredsställande. Där har flera register en del kvar att göra, säger Kjell Asplund, överdirektör vid Socialstyrelsen.  Först och främst måste registren ha en hög täckningsgrad och få in tillräckliga underlag, något som är en svårighet för en del register.   Nationella diabetesregistret, NDR, är ett av de största kvalitetsregistren, men har haft problem med att få i synnerhet primärvården att ställa upp och lämna uppgifter om behandlingar och resultat.   Registret har funnits i tio år men bara knappt hälften, 40 procent, av landets primärvårdsenheter är anslutna.  Norrbotten står helt utanför  Enligt NDR:s årsrapport 2003 har Landstinget Blekinge, Landstinget Halland, Örebro läns landsting, Gotlands kommun och Landstinget i Kalmar län låg anslutning, mindre än 10 deltagande enheter.   Norrbottens läns landsting står helt utanför NDR.  - Vi beslutade att inte delta då registret byggdes upp. Att sammanställa uppgifter från 350 000 diabetespatienter är i det närmaste omöjligt. Detta blir för komplext. Dessutom måste vi inom sjukvården väga resurserna mot patientnyttan. Att föra in och rapportera uppgifterna till registret tar tid som vi kan lägga på annat kvalitetsarbete, säger Mats Eliasson, överläkare vid diabetes- och endokrinologiavdelningen på Sunderby sjukhus i Norrbotten.  "Det är en ren bluff"  När det Svenska registret för hjärtintensivvård, Riks-hia, nyligen gick ut med öppna redovisningar om behandling av akut hjärtinfarkt på olika sjukhus i Sverige under 2002, byggde uppgifterna på en drygt 90-procentig täckning. Av de sjukhus som inte anslutit sig till registret märks Södertälje sjukhus samt Sunderby sjukhus i Norrbotten.  - Vi bedriver kvalitetsprojekt på annat sätt och är sedan länge med iandra hjärtregister. Man kan bedriva en bra hjärtsjukvård utan att vara med i just Riks-hia, säger Agneta Johansson, sektionschef för hjärt-kärlsektionen på Sunderby sjukhus.   Peter Knutsson, överläkare på medicinkliniken vid Södertälje sjukhus, är kritisk till medicinska kvalitetsregister i allmänhet och Riks-hia i synnerhet.  - Riks-hia leder inte till bättre kvalitet. Det är en ren bluff. Registrets syfte är att få sjukhusen att lämna så bra siffror som möjligt när det gäller insatser. Om de är relevanta eller inte kan man inte se, säger han.  - Jag ifrågasätter jämförelsehysterin med offentliga rankinglistor. Imassmedias händer blir de en katastrof.  Professor Lars Wallentin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är registerhållare för Riks-hia, har ingen åsikt om de sjukhus som inte är med i registret.  - Det åligger alla sjukhus att ha ett kvalitetsarbete. Om vissa sjukhus tycker att de har andra system som är bättre så lägger vi oss inte i detta, säger han.  Socialstyrelsens målsättning är att nästa års rapport för stroke ska redovisas öppet på sjukhusnivå. Sedan tidigare finns öppen redogörelse för långtidsresultaten efter höftledsplastik på sjukhusnivå.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev