Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Marknadens krafter bromsar privat primärvård

Publicerad: 25 Oktober 2002, 08:29

Privatiseringen av primärvården har avstannat. Det visar en kartläggning som Dagens Medicin gjort.


I dag drivs drygt en femtedel av vårdcentralerna i privat regi. En ökning med bara ett par procent från året innan. I majoriteten av landstingen är andelen privata vårdcentraler lägre än 6 procent. Men det är inte politiska beslut som är förklaringen. I stället är det marknaden som sätter stopp. Många landsting får inte ens in anbud när de vill privatisera en vårdcentral.

I Landstinget Kronoberg är inte en enda av de 26 vårdcentralerna i privat drift.  Det beror inte på att landstingsledningen inte försökt att intressera entreprenörer, snarare på marknadens ointresse. Förra året gick landstinget ut i en upphandling omkring en ny vårdcentral i den näst största orten, Ljungby. Inte ett enda anbud kom in.  - Jag hade kontakt med en grupp läkare som jag trodde skulle lägga ett bud. Men de berättade sen att de tjänar mer på tre veckor som hyrläkare än vad de skulle få på full tid med fullt ansvar för en hel vårdcentral. Därför blev det inget anbud, berättar Sture Andersson, biträdande landstingsdirektör i Kronoberg.  Han refererar också till närliggande landsting som haft liknande problem.  I Olofström, i nordvästra Blekinge, fick landstinget inte heller in några anbud. I Knäred, i sydöstra Halland, hittade landstinget till slut en entreprenör, men först sedan ersättningsnivåerna höjts betydligt mer, jämfört med vad landstinget från början hade tänkt sig.  - Det är en stor brist på distriktsläkare och många av dem som är lite entreprenörer av sig är ute och frilansar som hyrläkare. Och då ligger de kring en månadslön på cirka 80000 kronor, säger Sture Andersson.  Nu har Landstinget i Kronoberg gjort en ny upphandling, både av den tidigare nämnda vårdcentralen i Ljungby och av en helt ny vårdcentral, i Växjö. Till Sture Anderssons glädje har man fått in seriösa anbud denna gång.  Men han är fortfarande orolig.  - Utan att avslöja för mycket kan jag väl säga att nivåerna på de anbud vi fått in ligger klart över vad vi räknat med. Nu blir det politikerna som får avgöra om extra medel ska skjutas till för att vi ska komma fram till ett avtal, säger Sture Andersson.  I Blekinge bekräftar Christer Borglin, som är planeringssekreterare inom primärvården, Sture Anderssons bild.  - Det är riktigt att vi inte fick några privata anbud i Olofström. Men vi har ett antal privata distriktsläkare som betalas efter den nationella taxan. Det är populärt, men då står landstinget kvar med de stora problemen, säger Christer Borglin.  De som arbetar efter den nationella taxan har ofta en äldre privat praktik men inget vårdavtal. Därmed har de inget ansvar för jourer, äldreomsorg eller något tydligt geografiskt ansvar. Därför strävar alla landsting att sluta vårdavtal där dessa åtaganden ingår i entreprenaden.  Åtagandets innehåll och ersättningsnivån tycks alltså vara viktiga faktorer för att privatiseringstakten inom svensk primärvård avstannat, trots politiska beslut om att öka mångfalden.  Stockholm utmäker sig  Stockholms läns landsting utmärker sig i Dagens Medicins undersökning på två sätt. Dels därför att det är det enda landsting där över hälften av primärvården drivs i privat regi, dels därför att privatiseringstakten varit betydande de senaste åren. År 2000 var 38 procent av primärvårdsmottagningarna i privat regi. I år är motsvarande siffra 51 procent.  - Privatiseringen i åtminstone södra Stockholm var politiskt bestämd uppifrån, utan förankring bland personalen. Det var en sorts tvångsprivatisering helt enkelt, säger Jan-Eric Olsson, distriktsläkare vid den landstingsdrivna Axelsbergs vårdcentral i Stockholm.  Tidigare arbetade han vid Högdalens vårdcentral Vantör, i Södra Stockholms sjukvårdsområde, när privatiseringsbeslutet fattades. Möjligheten att stanna kvar som landstingsanställd primärvårdsläkare i södra Stockholm fanns inte.  Enligt Jan-Eric Olsson gynnar lagen om offentlig upphandling i första hand bolagsentreprenörer - inte patienter och personal. De större bolagen får bättre möjligheter att ta över, på bekostnad av eventuella personalkooperativ.  - Bolagen har ju en helt annan finansiell uppbackning. Därför föll vår önskan att själva ta över Högdalens vårdcentral som intraprenad inom landstinget, säger Jan-Eric Olsson, som också menar att frågan om privat eller offentlig primärvård inte alls avgör kvaliteten på vården.  I Norge har man försökt lösa distriktsläkarbristen med radikala metoder. Där infördes förra året ett system av så kallade fasta läkare. Det innebär att alla medborgare ska ha sin fasta allmänläkare att vända sig till.  Erbjudandena om att etablera sig som fast läkare gick inte enbart till specialister i allmänmedicin, och villkoren var goda. På mycket kort tid lyckades man besätta nästan alla platser, även inom landsbygdsområdena.  - Jag är övertygad om att landstingen i Sverige erbjuder för dåliga villkor vid entreprenader. De vill gärna se detta som en metod att spara pengar. Men det fungerar inte, säger Meta Wiborgh, ordförande i SFAM, Svensk förening för allmänmedicin.  Hon berättar också att i hennes hemlandsting, Norrbottens läns landsting, var landstingsledningen tvungen att förbättra villkoren betydligt för att få till stånd en privatisering av Vittangi vårdcentral.  En annan sak som Meta Wiborgh pekar på är att uppdraget kan se väldigt olika ut inom primärvården, både mellan olika landsting och inom ett och samma landsting.  I vissa fall ingår både ansvar för alla patienter inom ett visst område, arbetstid i den kommunala äldreomsorgen och jourer. I andra fall kan ett uppdrag för en primärvårdsenhet vara mer begränsat.  Detta, menar Meta Wiborgh, gör det svårt att jämföra olika verksamheter. Hon tror också att det försvårar en konkurrens på lika villkor.  - I Västmanland jobbade man mycket i mitten av 1990-talet med att formulera ett tydligt gemensamt uppdrag för alla vårdcentraler, oavsett om de drivs i offentlig eller privat regi. Det har säkert bidragit till att där finns många privata vårdcentraler, säger hon.  Västra Götaland mindre privatiserat  Inte oväntat visar Dagens Medicins kartläggning att privatiseringen av primärvården nått längst i storstadsområdena, Västra Götalandsregionen undantagen. Där är endast 11 procent av vårdcentralerna privata.  - Det blev en tydlig förändring sedan den borgerliga majoriteten byttes ut mot ett s-fp-c styre i mitten av år 2000. Sedan dess har inte politikerna drivit på privatiseringen av primärvården, säger Rolf Malm, vid regionstyrelsens kansli i Västra Götaland.  Rolf Malm betonar att inga dörrar är stängda. Men sedan hösten 2000 är det upp till personalen att ta initiativ, politikerna har inte aktivt beslutat om privatisering av vissa vårdcentraler. Detta med undantag för vissa försök att lägga ut vårdcentraler med bemanningsproblem på entreprenad.  Men i likhet med i andra delar av landet var det inga privata intressenter som lämnade några anbud vid dessa tillfällen.  För att öka mångfalden har Västra Götalandsregionen beslutat om en annan metod - intraprenad.  Intraprenad innebär att en vårdcentral drivs med en egen resultaträkning och eget ansvar för underskott respektive överskott, men ägande- och anställningsförhållandena ändras inte.  - Politikerna tog beslut om detta i april i år och hittills har närmare tio vårdcentraler visat intresse för att starta en intraprenad, berättar Rolf Malm.  På det nationella planet kan man fråga sig om målet i den nationella handlingsplanen kan sägas vara uppfyllt genom att 20 procent av vårdcentralerna drivs privat.  Roger Molin, biträdande avdelningschef på avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik på Landstingsförbundet, har arbetat mycket med den nationella handlingsplanen.  - Det är möjligt att det just nu finns en viss mättnad när det gäller att privatisera primärvården. Men ser man tillbaka till början av 1990-talet då det bara fanns ett tiotal privata vårdcentraler har mycket hänt, säger han.  Roger Molin hoppas att den mättnad som nu syns ska vara en återhämtningsfas, och att privatiseringarna ska ta fart igen.  Roger Molin betonar också att detta är ett av handlingsplanens fyra prioriterade områden, jämte att förbättra tillgängligheten, förstärka vården för de äldre och den psykiatriska vården av gamla och barn.  På den politiska nivån är naturligtvis den moderate vice ordföranden i Landstingsförbundet, Henrik Hammar, inte nöjd med dagens situation.  - Jag tror att politikerna ofta velat privatisera de vårdcentraler man haft svårt att bemanna, och det är klart att den saken inte blir lättare för en privat företagare, säger Henrik Hammar.  Han betonar också starkt att den nuvarande lagen om offentlig upphandling missgynnar småföretagsamheten till förmån för de lite större företagen inom hälso- och sjukvårdssektorn.  - Vi måste diskutera en förändring av lagen så att vi kan hitta former som stimulerar småföretagsamhet. Då tror jag att många fler människor skulle attraheras av att starta i egen regi, säger Henrik Hammar.  Han pekar också på behovet av mer flexibla former inom primärvården så att det finns en tydligare koppling mellan arbetsinsats och ekonomiskt utbyte. Henrik Hammar menar också att landstingen bör ge högre löner eller generösare avtal till vårdcentraler som är svåra att bemanna.  ...................................................  Har du erfarenheter av privat vård? Skicka in dina synpunkter till oss. Klicka på länken till höger.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev