Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Melanom i munnen spred sig utan tecken på malignitet

Publicerad: 30 november 2005, 10:40

RIKSSTÄMMAN. Två år efter att den godartade tumören i munnen hade opererats bort upptäckte läkarna att den hade spridit sig. Fyndet väcker diskussion om hur denna tumörform ska bedömas.


Kan en godartad tumör metastasera? Och vad skiljer i så fall en "snäll" tumör från en "elak"? De frågorna ställer sig en grupp läkare sedan de funnit en metastas från en tumör som bedömdes som godartad när den avlägsnades.

- Vi vill starta en diskussion kring dessa begrepp, säger Ulf Zätterström, kirurg på öron-näs-halskliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

I dag presenterar han och hans kollegor fallet på en poster på Svenska läkaresällskapets riksstämma i Älvsjö.

Den ursprungliga tumören visade sig först som en liten utväxt på insidan av patientens kind. Den 24-åriga kvinnans tandläkare trodde att förändringen berodde på skav från en visdomstand. Kvinnan remitterades till käkkirurgiska kliniken på Akademiska sjukhuset, där både visdomstanden och det skadade hudområdet togs bort.

Vid analyser av det borttagna slemhinnerådet konstaterades det att förändringen var en godartad form av melanom. Tumörtypen som heter juvenilt melanom består av melanocyter.

Slemhinnan var helt intakt  Vid tvåårskontrollen upptäcktes att kvinnan hade en förstorad lymfkörtel på vänster sida av halsen. Ett cellprov visade att körteln innehöll melanocyter som var väldigt lika dem som funnits i tumören.

- Vi blev förvånade. En metastas är ju vanligtvis ett kriterium för att en tumör ska bedömas som aggressiv, säger Ulf Zätterström.

Men melanomet i kvinnans kind visade inga andra tecken på malignitet. Slemhinnan i kinden var intakt, vilket inte brukar vara fallet med aggressiva tumörer.

Trots att det alltså såg ut som en godartad förändring hade celler från tumören gett sig iväg och samlats i lymfkörteln. Enligt läkarna som studerat fallet stämmer fyndet väl överens med tidigare studier där celler från födelsemärken hittats i lymfkörtlar.

Samtidigt väcker upptäckten frågor kring hur födelsemärken i munnen ska bedömas. Ulf Zätterström framhåller vikten av att lyfta fram den här typen av ovanliga fall för att samla kunskap och sprida erfarenhet.

Camilla Wernersson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev