Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Mer jobb vid datorn för läkare på vårdcentraler

Publicerad: 20 april 2012, 10:56

Att uppgifter samlas in via journalsystem är okej. Men ska de registreras om av vårdpersonal, innebär det merarbete som knappast gagnar vårdcentralen, tycker distriktsläkare Josabeth Hultberg.

Foto: Brita Nordholm/Bildbyrån

Snart kan alla läkare på vård­cent­ralerna bli skyldiga att registrera patienter till nationella patientregistret. Men inom läkarkåren går åsikterna isär om nyttan med rapporteringen.


Personnummer, kön, diagnos, behandling. Dessa uppgifter om patienter ska läkare på vård­cent­raler i framtiden rapportera in till Social­styrelsen. Det nationella patient­register som hittills omfattat sluten­­vården och den specialiserade öppenvården ska nu också införas i primärvården i syfte att användas till forskning, statistik och öppna jämförelser, enligt ett förslag som Socialstyrelsen nu presenterar på uppdrag av regeringen.

Men det handlar inte om att registrera de svar om levnadsvanor som läkare får från patienter, enligt Inger Lundkvist, utredare på Social­styrelsen.

I stället ska samma uppgifter om diagnoser insamlas som i dag registreras i slutenvården. Information som kan tankas från patient­journalerna, men som måste registreras om av vårdpersonalen för att sedan skickas till myndig­heten för forskningsändamål.

– Den grundkunskap om patienten vi har i slutenvården, saknar vi helt i primärvården, som ändå står för hälften av all sjukvård, säger Inger Lundkvist.

Varför har detta inte gjorts tidigare?

– Vi måste vara säkra på att vi värnar patientens integritet och ta hand om så stora volymer av upp­gifter på ett bra sätt, säger Inger Lundkvist, som ännu inte kan säga hur stora kostnaderna för projektet blir. Hon förnekar inte att det kan innebära merarbete för primär­vårdens läkare.

– Men insamlingen ska bli användbar för vårdcentralerna, så de själva har nytta av uppgifterna, säger hon.

Josabeth Hultberg, distriktsläkare på vårdcentralen Åby i Norrköping, tycker inte att enskilda vårdcentraler har något verkligt utbyte av sådana mätningar.

Visst kan de göra nytta för statistik och forskning, medger hon.

– Det kan ge något att se hur ofta vi ställer en demensdiagnos, om det stämmer överens med vad som är normal förekomst av demens­diagnoser. Registret har ett gott syfte, men förenar oförenliga syften, säger hon och förklarar:

Siffrorna används både för styrning, uppföljning och i öppna jäm­förelser, men är inte tolkningsbara på enhetsnivå. Där blir de miss­visande och leder inte till en verklig förbättring av verksamheten, tycker hon.

– Det kan vara slumpen som gör att en mindre enhet visar sig ha dubbelt så många dementa som en annan. De siffrorna är knappast användbara. Tar registreringen av personalens tid med patienten, är den inte värd det merarbete den innebär, säger Josabeth Hultberg.

Ove Andersson, ordförande i Svenska distriktsläkarföreningen, tror att vårdcentralerna får nytta av upp­gifterna. Däremot efterlyser han en diskussion om vem som ska sköta registreringen.

– Vi kan behöva rekrytera nya yrkes­grupper för det. Att läkarna utför fler administrativa uppgifter är inte den optimala lösningen för patienten, säger han.

EBBA BLUME

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev