Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Mer medicin än psykiatri på landets beroendeenheter

Publicerad: 27 juni 2002, 13:09

Socialstyrelsens kartläggning av behandlingsenheter inom missbrukarvården visar att de allra flesta svenska enheter behandlar både alkohol-, narkotika- och läkemedelsmissbruk. Men medan en dryg tredjedel ger medicinsk vård är det bara knappt en fjärdedel som kan bistå med psykiatrisk vård.


Kartläggningen, som omfattar totalt 567 behandlingsenheter inom både sjukvården, socialtjänsten, kriminalvården och hos privata och ideella vårdgivare, utgör enligt Socialstyrelsen ett instrument för att kontinuerligt följa missbrukarvårdens utveckling. Syftet är bland annat att på sikt kunna identifiera större förändringar i såväl behandlingsutbudets inriktning som i patientgruppens storlek och sammansättning.  Flest patienter i öppenvården  Vid den senaste mätningen, som gick av stapeln den 2 april 2001, befann sig mer än 20 200 personer i åldrarna 18 år och äldre i behandling för egna missbruksproblem. 83 procent återfanns i öppenvården, 13 procent i institutionsvård och två procent i slutenvård på sjukhus. Den absoluta majoriteten vårdades på offentligt ägda enheter och en knapp tredjedel av patienterna var kvinnor.  Flertalet av de enheter som ingår i kartläggningen, 84 procent, behandlar både alkohol-, narkotika- och läkemedelsmissbruk. En fjärdedel av enheterna behandlar även missbruk av dopningsmedel, och drygt en tredjedel behandlar spelmissbruk.  Vanligare med medicinsk än psykiatrisk vård  Behandlingen består vanligtvis av allmän psykosocial rådgivning, återfallsprevention och alkohol- och drogupplysning. 40 procent av enheterna uppger att de arbetar med någon form av strukturerad psykosocial behandling, en dryg tredjedel ger medicinsk vård och en knapp fjärdedel, 23 procent, ger psykiatrisk vård.  34 procent av de svarande enheterna har särskild behandlingsverksamhet för kvinnor. 29 procent har specialverksamhet för vuxna anhöriga och 9 procent har särskild behandling för barn till missbrukare.  Vissa enheter har även specialverksamhet för unga missbrukare (26 procent), för missbrukare med invandrarbakgrund (15 procent) samt för missbrukare med allvarlig psykisk störning (29 procent). Av de 20 200 missbrukare som ingår i kartläggningen bedöms 2900, drygt 14 procent, ha allvarliga psykiska störningar och mer än 3100 klassas som hemlösa.

Annica Lundbäck

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev