Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag10.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Miljardsatsning på primärvården blev hårda sparkrav i Skåne

Publicerad: 2 September 2003, 12:49

Staten har hittills betalat ut 5 miljarder kronor av de så kallade "kanonpengarna", försvarsmiljarderna som regeringen ger till landstingen för att genomföra den nationella handlingsplanen för sjukvården med en kraftigt utbyggd primärvård. Men på vårdcentralerna Sorgenfrimottagningen i Malmö och Kusten i Kungälv undrar man vart pengarna tog vägen.


Region Skåne har i år fått 200 miljoner kronor av staten för satsningar på primärvården, enligt en beräkning av regionens primärvårdsförvaltning. Siffran har räknats fram utifrån hur mycket pengar Region Skåne i år sammanlagt fått i statligt bidrag från försvarsmiljarderna och sedan har en avräkning gjorts för satsningar på psykiatrin.  Några 200 miljoner i tillskott kommer emellertid inte primärvården att få. Tvärtom - resurserna minskar jämfört med förra året, som ett resultat av de kraftiga besparingsåtgärder som i juni beslutades för att rädda regionens blödande ekonomi. De sex sjukvårdsdistrikten får tillsammans 82 miljoner kronor i minskade resurser till sin primärvård.  - Fördelningen är dessutom lagd så att de distrikt som redan i dag har minst resurser per invånare, får de största besparingarna i sin primärvård, säger Bengt Ardenvik, controller på primärvårdsförvaltningen och ansvarig för beräkningarna.  Besparingarna ska genomföras samtidigt som regionens politiker gått ut med att alla medborgare ska lista sig hos en egen familjeläkare.  - Att gå ut och förespegla folk en fast läkarkontakt och en bra tillgänglighet, samtidigt som antalet allmänläkare minskar, bäddar för att primärvården förlorar allmänhetens förtroende, fortsätter Bengt Ardenvik.  På Socialstyrelsen arbetar Monica Albertsson, tillförordnad enhetschef, just nu med att följa upp den nationella handlingsplanen. Siffrorna från Region Skåne gör henne bekymrad.  - Jag har naturligtvis inte helheten, men om dessa siffror speglar verkligheten är det väldigt bekymmersamt. I så fall fungerar inte det här sättet att styra verksamheten till att prioritera primärvården. Vi har redan planerat att i höst åka runt och tala med folk ute i landstingen om hur de arbetar. Det känns än mer angeläget nu, säger Monica Albertsson.  På socialdepartementet ser man dock ingen anledning att oroa sig för ögonblicket. Statssekreterare Johanna Hållén hänvisar till Socialstyrelsens senaste rapport om hur arbetet med att förverkliga den nationella handlingsplanen går.  - Den visar att målen kommer att nås, därför finns ingen anledning till oro just nu, säger Johanna Hållén.  De enskilda vårdcentralerna i Skåne kämpar nu med besparingar som ska verkställas under hösten. Sorgenfrimottagningen i centrala Malmö ska spara drygt 1,7 miljoner kronor, närmare 10 procent av den totala budgeten.  - För att klara det skulle jag behöva ta bort en av sex läkare, tre fjärdedels läkarsekreterare, en halv sjukskötersketjänst, samt minska antalet röntgenundersökningar, labbprover, och förbrukning av materiel, säger Annika Brorsson, verksamhetschef för Sorgenfrimottagningen, och lokal ordförande i SFAM, Svensk förening för allmänmedicin i Skåne.  Hon anser att sparkraven hotar hela balansen i sjukvårdssystemet och leder till en negativ spiral. Risken är att vårdcentralernas minskade tillgänglighet gör att patienterna söker sig till andra ställen, som sjukhusens akutmottagningar, vilket blir dyrare. Sjukhusen försöker i sin tur klara sina sparbeting genom att skicka hem allt sjukare patienter att tas om hand av primärvården - vilket leder till en än mer ansträngd primärvård.  - Vi har märkt en ökad vårdtyngd de senaste åren, inte minst på grund av den kris som psykiatrin i Malmö genomlidit. År 2001 var depression den näst vanligaste diagnosen hos oss, efter övre luftvägsinfektion. Så var det inte i mitten av 1990-talet, säger Annika Brorsson.  Den nationella handlingsplanen syftar bland annat till att öka läkartätheten till en allmänläkare per 1500 invånare. Om nedskärningarna genomförs vid Sorgenfrimottagningen kommer dagens 1900 invånare per läkare att försämras till en läkare per  2300 invånare. Men Annika Brorsson oroar sig också över att kollegor överväger att sluta och att nyrekryteringen av både läkare och annan personal hotas.  - Jag kan inte förstå att dessa hårda besparingar ska genomföras när regionen redan 2004 får mer kanonpengar än någonsin från staten, säger Annika Brorsson.  Hon uppskattar att de statliga pengarna för hela Region Skånes primärvård skulle kunna öka från 200 miljoner 2003 till 270 miljoner år 2004, om pengarna används till detta ändamål.  Ansvariga politiker håller inte med om den bild av nedrustning som Annika Brorsson ger.  - Vi har öppnat två vårdcentraler i år och vi planerar att öppna tre nya under nästa år, säger Per-Olof Olofsson (s), ordförande för sydvästra Skånes sjukvårdsnämnd, som från 1 september har ansvar för primärvården i Malmö och Trelleborg.  Han bekräftar dock att 45 miljoner ska sparas på primärvården i hans distrikt i år. Sammanlagt innebär besparingarna inom primärvården en minskning av personalen med mellan 3 och 9 procent, enligt Per-Olof Olofsson.  Han kan inte svara på frågan var pengarna från den nationella handlingsplanen har tagit vägen, med hänvisning till att primärvården inte legat under distriktsnämndernas ansvar förrän den 1 september i år, då den centrala primärvårdsförvaltningen avvecklas.  - Men hade vi inte fått några kanonpengar hade vi inte kunnat göra de förstärkningar av primärvården som skett. Så hårt pressat som Universitetssjukhuset Mas är, ser vi inga möjligheter att omfördela pengar från sjukhusen till primärvården i vår del av regionen, säger Per-Olof Olofsson.  På Sorgenfrimottagningen har man emellertid sin uppfattning klar om hur pengarna använts.  - Vi upplever inte att vi har sett röken av några kanonpengar över huvud taget, säger Annika Brorsson.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev