Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Missförhållanden i vård av hjärtsjuka på akuten

Publicerad: 16 juni 2003, 11:33

Bristerna i den akuta vården av patienter med misstänkt hjärtinfarkt är så stora att patientsäkerheten är i fara, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen.


Listan över missförhållanden är lång. Patienter med bröstsmärtor hänvisas till väntrummet med en kölapp och läkare med otillräcklig kompetens arbetar ensamma med dessa patienter.  Socialstyrelsen har granskat vården av patienter som på egen hand söker akutsjukvård för bröstsmärtor. Rapporten bygger på uppgifter från 73 av de 78 sjukhus i landet som bedriver akut hjärtsjukvård. Dessutom har tillsynsbesök gjorts vid akutmottagningarna på 40 sjukhus.  Socialstyrelsen kritiserar att många läkare i primärjouren på akutmottagningarna saknar den erfarenhet som krävs, enligt de nationella riktlinjerna för kranskärlssjukvård. Inte sällan tas de sjuka omhand av en ensam AT-läkare.  Enligt riktlinjerna ska läkaren ha minst tre månaders tjänstgöring inom hjärtsjukvården för att behandla patienter med akuta bröstsmärtor. Nära 80 procent av primärjourerna saknade denna erfarenhet och vid en tredjedel av sjukhusen saknade primärjouren läkarlegitimation.  - Det är anmärkningsvärt att kompetensen på detta vårdområde, som ses som högprioriterat inte är högre. Hjärtsjukvården är ju vårt slagskepp. Man blir konfunderad över att det inte är bättre ställt, säger Catarina Andersson Forsman, chef för Socialstyrelsens tillsynsavdelning.  Får sitta ner i väntrummet  Hur patienterna tas emot varierar. Ibland möts de av en sekreterare eller en undersköterska som ber dem att sitta ner i väntrummet med en nummerlapp.  - Principen är att patienter med bröstsmärtor inte ska hänvisas till väntrummet. Att göra detta är anmärkningsvärt. Vi har exempel på att patienter avlidit under dessa omständigheter, berättar Catarina Andersson Forsman.  Av de 40 verksamhetschefer som tillfrågats hade bara 15 läst eller gått igenom Socialstyrelsens nationella riktlinjer för kranskärlssjukvården. Lika många verksamhetschefer kände till att de fanns men hade inte läst dem. Bland vårdenhetschefer, läkare eller sjuksköterskor var kunskapen om riktlinjerna ännu sämre.  - Staten och Landstingsförbundet har kommit överens om att göra dessa riktlinjer men sedan begär inte ens landstingsledningarna att de som arbetar i verksamheten tar del av dem. Det är konstigt, tycker Gösta Rüter, tillsynsläkare och kardiolog samt projektledare för granskningen vid Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg.  Många saknar ultraljudsutrustning  Bara en tredjedel av sjukhusen hade en övervakningsavdelning med möjlighet till kontinuerlig EKG-övervakning i anslutning till akutmottagningen. Enligt de nationella riktlinjerna ska sjukhusen även ha ständig tillgång till ultraljudsundersökning av hjärtan samt möjlighet att behandla med pacemaker under en begränsad tid. Av de 73 sjukhusen hade 45 otillräcklig tillgång till ultraljudsundersökning och på 12 sjukhus kunde man inte ge pacemakerbehandling.  Socialstyrelsen reagerar även på bristerna i patientsäkerheten då personal utan utbildning eller kunskap sätts att bevaka patienter som var uppkopplade till övervakningsutrustning. Ibland hade patienterna ingen övervakning alls.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev