Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Misstänkt malariasmitta kom i själva verket från kohagen

Publicerad: 28 november 2006, 09:26

Det fanns malarialiknande parasiter i patientens blod. Men han kunde omöjligt vara smittad – och parasiterna såg underliga ut. Plötsligt förstod infektionsläkaren att han hade upptäckt Sveriges andra fall av babesios hos människa.


Förra hösten fick infektionsläkaren Mats Erntell, numera smittskyddsläkare i Halland, ett förbryllande besked från laboratoriet i Halmstad – hans patient hade malaria. Men det kunde inte vara möjligt, tänkte han. Patienten hade inte ens varit utomlands.

– Visst finns det enstaka fall av flygplatssmitta, där en mygga bitit en malariasmittad person långt från ett malariaområde och sedan hunnit bita en person till. Men det är extremt ovanligt, säger Mats Erntell.

Han beskriver patienten som en huvudsakligen frisk, medelålders man som arbetar och lever ett gott liv. Patienten har dock ett nedsatt immunförsvar och besöker därför regelbundet infektionskliniken för att få gammaglobulin. För ett antal år sedan var det dessutom nödvändigt att operera bort patientens mjälte, som var sjukligt förstorad.

Några dagar före det förbryllande malariabeskedet hade patienten kontaktat Mats Erntell. Mannen led då av hög feber som vägrade släppa trots att patienten, på eget bevåg, hade genomgått en tio dagar lång antibiotikakur. Mannen har nämligen ett permanent recept hemma på grund av sin infektionskänslighet. Men behandlingen hade inte hjälpt och nu var febern uppe i 40 grader.

– Den första misstanken var att han led av läkemedelsbiverkningar. Men när han inte blev bättre började vi misstänka en riktigt allvarlig tumörsjukdom och tog andra prover, säger Mats Erntell.

Analysmaskin hittade malaria
Det var i samband med tumörutredningen som laboratoriet hörde av sig. Dess automatiska analysmaskin slog larm om malariaparasiter i patientens röda blodkroppar.

– Jag sade att det var fullkomligt orimligt, men gick dit och tittade i mikroskopet. Det låg helt klart en parasit i blodet, fast jag såg direkt att det inte var malaria. Det var fel storlek, antal och form, säger Mats Erntell.

Laboratoriepersonalen frågade lite retsamt vad han i så fall trodde att det var för något maskinen larmat om – och Mats Erntell undrade själv vad han egentligen satt och tittade på. Han låter fortfarande lite förvånad, men mest stolt, när han i dag berättar hur han plötsligt insåg att det måste vara babesia han såg i mikroskopet – en blodparasit som huvudsakligen smittar boskap.

– Här i Sverige finns ingen annan naturligt förekommande parasit i blodet. Men eftersom babesios, som sjukdomen heter, är så extremt ovanlig hos människor, så tror man inte att man ska stöta på den, säger Mats Erntell.

Sjukdomen är fästingöverförd
Han ringde till patienten och bad honom komma till mottagningen. Babesios är en fästingöverförd sjukdom, och patienten drog sig till minnes att han blivit fästingbiten när han under sommaren campat i det inre av Halland. Bitarna föll på plats.

– Så här i efterhand vet vi att veterinärerna hittat några fall av babesios hos kor i det området, vilket ju styrker bilden, säger Mats Erntell.

Hos boskap kallas sjukdomen för sommarsjuka. Korna blir trötta, får feber och blodig, skummande urin. De enstaka människor som drabbas får liknande symtom. Det första fallet av babesios hos människa upptäcktes 1957 i dåvarande Jugoslavien.

Sedan dess har knappt 400 fall hos människa beskrivits i världen, varav nu alltså två här i Sverige. Det första svenska fallet upptäcktes 1992.

Behandlas ungefär som malaria
Liksom malariaparasiten lever babesia inuti de röda blodkropparna, som den spränger när den förökat sig tillräckligt. Det är då febern bryter ut. Medicineringen är snarlik för de bägge sjukdomarna.

Mats Erntell behandlade sin patient med en blandning av malariamedicinen kinin och antibiotikumet klindamycin i en veckas tid.

– Han blev feberfri ganska snabbt. Men sedan tog det lång tid innan blodvärdena repade sig.

Mats Erntell är övertygad om att patientens från början nedsatta immunförsvar, tillsammans med det faktum att han inte hade någon mjälte, var en förutsättning för att babesiaparasiten lyckades infektera honom.

Men mötet med babesiaparasiten har fått Mats Erntell att fundera över om inte parasiten är vanligare bland människor än vi tror. Varje år smittas ett antal kor, och även andra däggdjur, till exempel hundar, kan ha babesia i blodet.

– Så rimligen händer det att människor blir bitna av fästingar som har babesia, fast hos friska personer med bra immunförsvar kan parasiten förmodligen inte etablera sig. Men vissa får ju lite feber efter ett fästingbett. Det kan ju faktiskt bero på att en del av oss får en övergående babesios som aldrig hinner bli diagnostiserad, säger Mats Erntell.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev