Morot ska göra miljötänk hett

Senast den 1 april ska Sofia Wallström presentera andra betänkandet i Läkemedels- och apoteksutredningen. En av uppgifterna är att utreda om miljöhänsyn bör vägas in när TLV fattar beslut om vilka läkemedel som ska subventioneras. Hon undersöker också frågan om miljöhänsyn ska tas när månadens vara väljs ut.

Det är just vad gäller månadens vara som det finns en stor förhoppning bland miljöexperter som ­Dagens Apotek talar med.

– Vi anser att det i grunden är enklare att väga in miljöhänsyn när man utser månadens vara än när man tar subventionsbeslut för ett nytt läkemedel, säger Bengt Mattson, miljöansvarig hos de forskande läkemedelsföretagen, Lif.

Han leder ett projekt som tar fram en modell för att kunna bedöma miljöpåverkan av läkemedel. Förutom läkemedelsföretagen är Apoteksföreningen, generika­företagen, akademiska forskare samt myndigheter som Läkemedelsverket och TLV med ­flera delaktiga.

Enligt Bengt Mattson vill samtliga intressenter få med miljöaspekten.

– I alla kontakter vi har haft har man uttryckt en stark förhoppning om det, säger han.

Charlotte Unger, miljöchef på Läke­medelsverket, betonar också att det finns en stor samsyn.

– Det viktiga är att företag premieras för miljö- och hållbarhets­arbete, säger hon.

Joakim Larsson är­ docent vid Sahlgrenska akademin och forskar på läkemedels miljöpåverkan. Enligt honom saknas det i dag morötter för läke­medelsföretagen att ­arbeta miljö­vänligt.

– Det är väldigt viktigt att det skapas incitament för ett utökat miljöansvar. Jag påstår att ekonomiska incitament är de kraftigaste, säger han.

Det är framför allt miljöhänsyn när månadens vara utses som han anser är en framkomlig väg. Att väga in miljöhänsyn vid subventionsbeslut, så som betonas i utredningsdirektiven, är han däremot skeptisk till.

– Det är viktigt att man inte gör något som kan äventyra människors hälsa. Då det gäller att utse periodens vara handlar det om att byta produkter med identiska substanser mot varandra, vilket inte medför hälsorisker. Men om ett läke­medel som behövs inte subventioneras för att det saknas miljödata kan det leda till att människor inte får de läkemedel de behöver.

Bengt Mattsson, däremot, anser att det är fullt möjligt att väga in miljöhänsyn även i förmånsbesluten, även om också han anser att det är enklare att göra det för månadens vara.

– Om ett nytt läkemedel behövs, tror jag inte det är någon som vill att det ska vara osubventionerat på grund av miljöhänsyn. Däremot kan det vara så att en produkt som möter ett behov, men som uppfattas som något för dyrt för kraven på kostnadseffektivitet, kan subventioneras om det är ett grönare alternativ än ett likvärdigt läkemedel. Då kanske man kan säga från samhällets sida att vi ändå tar den kostnaden, säger han.

Utredaren Sofia Wallström påpekar att miljöhänsyn kräver att det finns dokumentation av miljöpåverkan vid läkemedelstillverkning.

– Det är väldigt komplext att bedöma­ vem som är miljövänlig och vem som inte är det. För att lyckas med det måste man först definiera vad som är miljövänligt, det görs en del arbete kring det, säger hon och syftar bland annat på Lifs arbete med att ta fram en hållbarhetsmodell.

Hon lyfter också fram komplexiteten i att läkemedelsproduktionen sker globalt och att insyn i hur tillverkningen går till är mer eller mindre begränsad i olika länder.

– Vårt uppdrag är att analysera och utforma förslag så att både läkemedelsföretag i Sverige och globalt ska ta mer miljöhänsyn, säger hon.

Hur ser du på risken att viktiga läkemedel inte subventioneras om man väger in miljöaspekter vid förmånsbeslut?

– Så får det inte bli. Utmaningen är att hitta ett sätt där vi kan väga in miljövinst utan att det ställs mot hälsovinsten.

SAMUEL LAGERCRANTZ