Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

MR visar svart på vitt hur mycket liv det är i hjärtat

Publicerad: 3 februari 2004, 10:21

Magnetresonansbilder av hjärtat kan avgöra exakt hur mycket levande hjärtmuskel som finns kvar efter en infarkt. Detta är en viktig information för att bedöma möjligheterna om en bypassoperation ska ge lyckat resultat. Därför är kardiell MR en metod som är på väg att spridas i Sverige.


Är det rimligt att operera en flerkärlssjuk patient i 50-årsåldern som haft typ 1-diabetes sedan unga år, och som utvecklat svår hjärtsvikt? Har patienten haft tysta infarkter som gett omfattande ärrbildningar och vävnadsdöd i hjärtmuskeln?  Antalet hjärtsjuka med ett komplicerat sjukdomspanorama ökar i takt med att allt fler överlever hjärtinfarkter. Efterfrågan på kompletterande information om hjärtats status blir därmed allt större.  - De traditionella metoderna som hjärtscintigrafi och ekokardiografi kan inte alltid ge svar på de frågor man ställer kring dessa komplicerade fall. Framför allt om man vill veta hur stor andel av hjärtmuskeln som fortfarande är vid liv och som skulle kunna bli välfungerande om blodtillförseln förbättras, säger Håkan Arheden, docent och överläkare vid avdelningen för klinisk fysiologi vid Universitetssjukhuset i Lund.  Hjärtmuskeln kan väckas till liv  En scintigrafisk bild talar om hur blodförsörjningen fungerar till olika delar av hjärtat. Undersökningen görs dels i vila, dels när patienten cyklar på motionscykel. Är genomblödningen dålig bara vid ansträngning är det ett säkert tecken på att det är lönt att operera. Men även patienter som har dålig blodförsörjning också i vila kan förbättras av operation - om tillräckligt mycket av vävnaden är levande. En ekokardiografisk bild visar hur hjärtat rör sig och om vissa delar av hjärtmuskeln saknar förmåga att dra ihop sig, ett tecken på att vävnaden är död, men inget säkert mått.  Men med MR-kamera och kontrastvätska kan man enligt Håkan Arheden säkert skilja levande från död hjärtmuskel.  - Hjärtmuskel som inte rör sig ordentligt på ett eko, och som ser ut att vara dåligt blodförsörjd på en scint-bild, kan vara hibernerande, sovande, och möjlig att väcka till liv. Det kan vi avgöra med MR, säger han.  Döda celler blir vita områden  I levande hjärtmuskulatur lägger sig kontrastvätskan endast mellan muskelcellerna. Då avbildas området som svart på en MR-bild. Men om cellerna har dött, har cellmembranen spruckit och kontrasten tränger in överallt och i större mängd. Då blir området vitt på MR-bilden, både vid en akut och vid en gammal, utläkt infarkt.  - För oss som har jobbat en del med den här metoden är det mycket enkelt att se vad som är levande och vad som är dött i MR-bilden. Levande är svart, död vävnad är vit. Att tolka ekokardiografiska bilder är svårare, säger Håkan Arheden.  Han berättar om en 73-årig patient med tilltagande hjärtsvikt. Patienten var diabetiker och hade haft flera hjärtinfakter. Kranskärlsröntgen visade på flerkärlssjukdom. Mycket talade emot en stor bypassoperation, men MR visade att 90 procent av vänsterkammarens muskulatur levde. Detta ledde till beslut om operation. Efter sex månader hade ejektionsfraktionen, andelen blod som pressas ut ur vänster kammare vid varje hjärtslag, förbättrats från 11 till 35 procent. Och patienten mådde mycket bättre.  Håkan Arheden och hans medarbetare har också visat att det finns ett samband mellan funktionsförbättring efter bypassoperation och förekomsten av infarktdrabbade områden. I höstas presenterade de en sådan studie på American Heart Associations möte i Orlando, Florida.  Om bara 25 procent av vänster kammarvägg - beräknat på väggens tjocklek - är levande, är chansen att patienten ska få en förbättrad pumpfunktion efter en bypassoperation mycket liten. Detta bör tas med i bedömningen om patienten ska  utsättas för ett så stort ingrepp.  Är 50 procent av kammarväggen levande finns inga skäl att avstå från operation. Och är uppemot 75 procent av väggen vid liv kan man vara tämligen säker på att pumpförmågan blir bättre eftrer en operation.  Kurser för hela landet hålls i Lund  Efterfrågan på kardiell MR ökar nu snabbt på de sjukhus kom kan tillhandahålla sådan diagnostik. Vid Universitetssjukhuset i Lund gjordes 90 MR-undersökningar av hjärtat under 2002. I dag görs tolv per vecka, vilket pekar på en årsproduktion på 500 undersökningar.  - Rent tekniskt kan varje sjukhus med en MR-maskin på 1,5 Tesla göra dessa undersökningar. Det som begränsar användningen är tillgången på personal som lärt sig att göra undersökningarna och tolka bilderna, säger Håkan Arheden.  Med en rationell planering anser han att vissa MR-undersökningar kan göras till en kostnad som är obetydligt högre än vid ekokardiografi.  Thoraxkirurgen Per Johnsson, verksamhetschef för kranskärlssjukvården i Lund, håller med om att MR kan tillföra viktig information.  - Vi kan bli säkrare på att ett kirurgiskt ingrepp verkligen leder till förbättringar för patienten. Däremot kan det finnas skäl att operera även om ingen funktionsförbättring av pumpförmågan är möjlig. Om vi kan lindra en patients svåra kärlkramp kan det vara tillräcklig grund för en operation, säger han.  FOTNOT: PÅ www.klinfys.lu.se/hjartmr/dm finns ett hjärta avbildat med fyra olika tekniker, däribland rörliga MR-bilder. Bilderna är tagna på en och samma patient.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev