Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Musik i vården framtidens melodi

Publicerad: 26 april 2012, 11:32

Lugnande musik som komplement till läkemedel inför en operation kan bli resultatet av ett forskningsprojekt om hur vi reagerar på musik.


Forskare lät 20 friska försökspersoner lyssna på musik med olika karaktär och mätte kroppens reaktioner som puls, andningsfrekvens, fingertoppstemperatur och nivåer av oxytocin och adrenalin.

– Vi har börjat titta på vilka musikaliska parametrar som påverkar mest och då är det musikens tempo man reagerar på, säger Björn Vickhoff.

Han är forskare inom projektet Kroppens partitur som drivs av Centre of Brain Repair vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

Försöket var en förstudie för ett projekt i samarbete med neurointensivvården i Göteborg. När forskarna vet mer om musikens effekter är målet att använda musik i behandlingen av strokepatienter.

– Man kan tänka sig att man använder melodier för att lugna patienter inför en operation, säger Björn Vickhoff.

Musiken skulle då inte ersätta läkemedel, men kanske bidra till att patienten behöver lägre doser.

– Det är också viktigt att stimulera hjärnan efter operationen. Då kan musiken ge ett rikt stimuli som ändå är lugnande.

Försöket visar inte vilka låtar eller kompositörer som fungerar bäst. I stället delades musiken in efter sin karaktär. Framför allt uppmättes biologiska reaktioner när musiken ändrade karaktär, från deppig till entusiastisk, eller från lugn till skräckmusik.

– När vi tänker entusiastisk musik tänker vi pop, upptempo. Vi använde musiken från filmen Rocky där han springer uppför trappan och avslutade med musik av Bruce Springsteen, säger Björn Vickhoff, som har doktorerat i musikvetenskap och har en bakgrund som trubadur.

Forskarna har speciellt undersökt förekomsten av gåshud framkallad av musik. En artikel om fenomenet, Musical Piloerection, publiceras i tidskriften Music and Medicine. Slutsatserna från projektet presenteras under den pågående Vetenskapsfestivalen i Göteborg, och en större studie publiceras senare i år.

ANNA ROSENGREN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev