Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

”Mycket oväntade upptäckter”

Publicerad: 6 oktober 2014, 11:44

Hans Forssberg.

Foto: Carl-Magnus Hake

Oväntade upptäckter om hur hjärnan fungerar med kopplingar till taxichaffisar i London. Så kan man summera årets Nobelpris i medicin eller fysiologi om människans eget gps-system.


Amerikanen John O’ Keefe  och det norska äkta paret May-Britt Moser och Edvard Moser tilldelas priset för deras upptäckter kring hur specialiserade celler som bygger upp hjärnans eget positioneringssystem.

Direkt efter tillkännagivandet av priset fick Dagens Medicin en intervju med Hans Forssberg, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet i Solna och medlem i Nobelkommittén.

Vad tycker du personligen är mest spännande med upptäckterna som nu belönas?

– Det är fantastiskt att man hittar celler i hjärnan som har den här typen av egenskaper. Med tanke på att det är många nervkopplingar mellan sinnesorganen och det här systemet i hippocampus och entorinala kortex var det mycket oväntat, liksom att systemet ligger lång från den sensoriska hjärnbarken.

Hur glada blev pristagarna?

– Vi fattade beslut om priset klockan tio i förmiddags och ringde dem direkt. May-Britt Moser hade precis avslutat ett labmöte och blev jätteglad. Även John O’ Keefe blev jätteglad. Edvard Moser har vi ännu inte pratat med, för han klev på ett plan till München precis innan vi ringde.

Sätter det här systemet en yttre gräns för hur bra vi människor kan hitta?

– Det är inte studerat. Men en intressant aspekt är att taxichaufförer i London, som måste lära sig alla gator utantill, har en liten större hippocampus än normalbefolkningen. Det är också visat att de chaufförer som under en träningsperiod klarar ett slutprov i kartkunskap också är de vars hippocampus vuxit lite under perioden.

På presskonferensen skrattades det lite åt könsskillnader i hur det här systemet fungerar. Kan du utveckla dessa?

– På gruppnivå finns det data som pekar på att män har lite bättre lokalsinne än kvinnor. Men det är inte studerat om detta skulle bero på skillnader i de celler, vars upptäckt nu ger Nobelpriset.

Enligt Alfred Nobels testamente ska priset belöna en upptäckt som gjort mänskligheten den största nyttan. Vilken mänsklig nytta har de här upptäckterna gjort?

– Det här är vad vi kallar ett fysiologipris. Forskarna har gett oss mycket stor kunskap om hur hjärnan fungerar och de upptäckterna kommer att byggas på i framtiden. Men ännu finns det inga kliniska användningsområden.

Vilken utveckling inom forskningen banar upptäckterna vägen för?

– Det finns en hel del studier som antyder att det här systemet används i det episodiska minnet, eller händelseminnet. Det här är en forskningsfront hur detta fylls på.

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev