Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

n-1

Publicerad: 30 augusti 2006, 11:13


"Äntligen har vi neurologer chansen att göra något"  KRÖNIKA: "Neurologin är för patienten vad ornitologen är för fåglarna", sade min kirurgkollega med ett rått skratt. "Det är inget fel på fågelskåderi, men dess betydelse för fågelhälsan kan diskuteras". Skrattar bäst som skrattar sist, tänkte jag. Situationen kan ändras och det var precis vad som hände.

I denna min första krönika vill jag försöka beskriva början till den utveckling som vi har fått uppleva de senaste åren och också förmedla glädjen över de nya terapeutiska möjligheter som tillkommit. Lite från sidan kunde neurologerna betrakta hur en rad medicinska specialiteter hade stor interventionell utveckling under 1990 talet, exempelvis onkologin och kardiologin.  

Nu är det äntligen neurologins tur att förändras. Den mest dynamiska utvecklingen har skett inom stroke, multipel skleros, epilepsi och huvudvärk, alla viktiga folksjukdomar vars behandling förbättrats. Till exempel kan tidigt insatt systemisk trombolys vid akut stroke minska risken för svåra restsymtom (Cochrane Library 2006:3) och ytterligare metoder för att direkt åtgärda tromber och stenoser i hjärnans kärl är under utveckling. Ny behandling vid multipel skleros har visat sig minska antalet nya inflammationer i hjärnan med 90 procent, vilket redovisas i marsnumret av New England Journal of Medicine (Polman et al). Vi väntar fortfarande otåligt på bättre behandling vid vissa andra tillstånd, till exempel primära hjärntumörer och ALS.

Den kanske enskilt viktigaste orsaken till utvecklingen av de nya behandlingsmetoderna är att den bildmässiga framställningen av hjärna och ryggmärg förbättrats så radikalt. Man kan nu med rutinmässig lätthet följa uppkomsten av nya inflammationer vid multipel skleros. Hjärnans kärl kan framställas tredimensionellt med snabba metoder. Det är också möjligt att synliggöra områden i hjärnan där cirkulationen är bristfällig redan innan syrebrist givit irreversibla skador.

Denna förändring har delvis frigjort den energi som tidigare var nödvändig för bestämning av en lesions lokalisation och orsak, till att verkligen försöka intervenera i sjukdomars utveckling och detta är den "nya neurologin".   

Tyvärr tar det lång tid att förändra attityder, detta gäller även inom den egna disciplinen.  Dia­gnostik och "name-dropping" med sofistikerade kombinationer av döda franska neurologers efternamn har stått högt i kurs. Naturligtvis intressant och i högsta grad relevant på den tiden man inte kunde framställa hjärnan på bild.

I de nästkommande inläggen vill jag beskriva den nya neurologin och redovisa några av de landvinningar som skett. Det känns viktigt att vi tar till oss och försöker sprida engagemanget för de nya behandlingsmetoderna så att de kommer så många som möjligt tillgodo. Mest effektiv behandling mot multipel skleros innebär ett dropp en gång per månad och hur hittar vi resurser för det? För politiker, sjukvårdsadministratörer och oss verksamma inom fältet ligger det en stor utmaning i att skapa en vård som bereder plats och resurser så att de neurologiskt sjuka får tillgång till ny behandling. Till dess - kontakta neurologen, de kommer kanske äntligen att göra något.

Lou Brundin, docent, neurologiska kliniken, Karolinska universitetssjukhuset i Solna

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News