Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

När plånboken styr ger etisk kompetens styrka

Publicerad: 25 oktober 2012, 07:27

Ekonomiska krav får ofta väga tyngre än vårdetiska värden när verksamhetschefer i sjukvården hanterar intresse­konflikter, visar en ny avhandling.


Normalt sett brukar det vara högt i tak i sjukhusets ledningsgrupp. Men när en neddragning av antalet vårdplatser kommer på tal blir det tyst. Stämningen är tryckt. Ingen av verksamhets­cheferna på plats vill att någon på deras avdelning ska beröras, att någon av deras medarbetare ska tvingas sluta. Därför vill ingen ta bladet från munnen.

– Tystnaden och den inbördes maktkampen kan försvåra för verksamhetscheferna att lösa den gemensamma arbetsuppgiften, att analysera var neddragningarna gör minst skada, säger Erica Falken­ström, ledarskapskonsult och forskare.

Exemplet kommer från hennes studie om etisk kompetens bland verksamhetschefer inom hälso- och sjukvården. Tio verksamhetschefer i Storstockholm har djupintervjuats vid två tillfällen.

Det har visat sig vara svårt att hitta en balans mellan sparkrav och etiska värdena. Bortser du från ekonomi är det lätt att utgå från patientens bästa. Men när en verksamhetschef inser att pengarna inte räcker till viss vård kastas handlings­logiken om. Frågan blir i stället ”vad kan de här pengarna räcka till?”

En annan sådan intressekonflikt kan uppstå när en patient kommer in på sjukhuset efter en trafik­olycka. Det står klart att patienten inte kommer att överleva. Om patienten läggs in på intensivvårds­avdelningen kan hennes organ rädda livet på någon annan. Som läkare kan du tycka att det är rätt att intensivvårda patienten. Men i rollen som verksam­hetschef kan du komma fram till att det inte är motiverat att kalla in extrapersonal för att vårda en patient som kommer att dö.
– De lyckas inte skapa balans mellan målrationalitet och värderationalitet.

Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa etisk kompetens behöver bli bättre, för att skapa en säkrare vård med de begränsade resurser som finns, menar Erica Falkenström. Och den etiska kompetensen behövs för att skapa en säkrare vård.

– Hälso- och sjukvården är en verksamhet där människors liv och hälsa står på spel. För väldigt många människor är det också en arbetsmiljö.

Etisk kompetens är en fråga om att känna till sitt ansvar och sin uppgift för att kunna fatta väl genomtänkta och motiverade beslut. Osäkerhet om hur man ska prioritera kan skapa moralisk stress. Etisk kompetens är därför viktigt för verksamhetschefens eget välbefinnande, enligt Erica Falkenström.

Men hur lätt är det att förena etisk kompetens i en tid då vården har stora sparkrav på sig? Erica Falken­ström säger inte att det är lätt, men att det är viktigare än någonsin. Hon tror inte att allting blir bättre bara vården får mer pengar. I dag mäts vanligtvis bara hur mycket pengar vården gör av med, inte hur många liv som räddas eller hur många som kan återgå till sitt arbete efter sjukdom.

Vad ska man då göra som verksamhetschef inom hälso- och sjukvården?

– Först tror jag att arbetsuppgiftens etiska dimensioner behöver tydliggöras. Sedan behövs kunskap för denna uppgift och möjligheter att organisera för etisk reflektion i exempelvis ledningsgrupper. Men det har också en avgörande betydelse att politiker ställer sig bakom etiskt kompetenta verksamhetschefer och allokerar resurser för utbildning och uppföljning av etik och moral i verksamheten.

ANIA OBMINSKA

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev