Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Närakut i Göteborg gick före satsning på vårdcentraler

Publicerad: 2 september 2003, 12:51

Agneta Hamilton, distriktsläkare och lokal SFAM-ordförande i Västra Götaland, har givit upp försöken att spåra vart pengarna från den nationella handlingsplanen har tagit vägen. Men hon ger exempel på hur pengarna har använts på ett sätt som motverkar regeringens mål om fast läkarkontakt och bättre tillgänglighet i primärvården.


Agneta Hamilton är distriktsläkare på Kustens vårdcentral i Ytterby i Kungälv. Vårdcentralen drivs i privat regi sedan 2001. Den senaste tiden har vårdcentralen mött ständiga krav på omförhandling av sitt avtal för att dra ner på kostnaderna. I Kungälvsområdet ska dessutom flera jourmottagningar i primärvården läggas ner. Tanken är att besöken i stället ska göras på dagtid av befintliga vårdcentraler.  - Detta ska ske utan några ökade resurser för vårdcentralerna. Resultatet blir en ökad arbetsbörda och en sämre tillgänglighet för patienterna. Så här är det hela tiden. Medan den nationella handlingsplanen talar om en utbyggd primärvård, måste vi hela tiden kämpa för att behålla de resurser vi en gång fått, säger Agneta Hamilton.  Hon har, som lokal ordförande i Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, under lång tid försökt få fram uppgifter om hur statens pengar för den nationella handlingsplanen använts i Västra Götaland - utan resultat. Förklaringen är omläggning av redovisningssystem och svårigheter att särskilja dessa pengar från andra medel till hälso- och sjukvårdsnämnderna.  Både 2001 och 2002 fick Västra Götaland 118 miljoner kronor i statligt bidrag för att förverkliga den nationella handlingsplanens mål. I år höjdes summan till 355 miljoner. Det blir sammanlagt 591 miljoner kronor under tre år.  Under denna treårsperiod har regionen betalat ut sammanlagt 331 miljoner kronor till sina hälso- och sjukvårdsnämnder - bara drygt hälften av pengarna från staten.  Ansvariga tjänstemän i Västra Götaland anser dock att tillskotten till hälso- och sjukvårdsnämnderna mer än väl motsvarar statens bidrag.   - Siffrorna avspeglar nivåhöjningar som lever kvar år från år. Man kan säga att vi förskotterat en del av statsbidragen innan de kommit oss till handa, säger Hans-Bertil Fransson, ekonomichef på hälso- och sjukvårdsstyrelsens kansli i Västra Götaland.  Men varje nämnd ansvarar för mer än primärvården i sina  distrikt. Förutom tandvård har nämnderna  ansvar för all öppenvårdsmottagning i privat regi, oavsett vilken typ av specialister det är. Dessutom har vissa nämnder också ansvar för upphandling av tjänster från mindre sjukhus. Det gör det svårt att se om pengarna verkligen använts till ändamålen i den nationella handlingsplanen: fast läkarkontakt för alla och fler familjeläkare till befolkningen.  - Det finns exempel på att mycket pengar gått till verksamheter som direkt motverkar handlingsplanens mål, säger Agneta Hamilton.  Hon tänker bland annat på Axess-akuten som startades i Göteborg för ett par år sedan. Den är upphandlad av hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg. Tanken har varit att avlasta de stora sjukhusens akutmottagningar, men verksamheten har blivit betydligt dyrare än beräknat.  - Mycket folk strömmar igenom Axess-akuten, utan större möjlighet till uppföljning. Massor med pengar har gått till en verksamhet som är raka motsatsen till en fast läkarkontakt, säger Agneta Hamilton.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev