Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Narkosläkare förbättrade sin arbetssituation på egen hand

Publicerad: 7 september 2004, 09:02

Mindre belastning på jourerna och schemalagd tid för extrauppdrag. Det har blivit det konkreta resultatet för narkosläkarna på ett par kliniker i Sverige efter ett förbättringsarbete som anestesiologerna själva varit med om att dra igång.


Vardagen för många narkosläkare är ett stressigt och splittrat jobb, med tunga jourer och mycket ansvar. Det är en arbetssituation som lett till läkarbrist på många anestesikliniker och svårigheter att få unga läkare att välja specialiteten.  I den fyra år gamla rapporten När dör doktorn? av Torsten Gordh jr, chefsöverläkare i anestesi, och Kurt Svärdsudd, professor i allmänmedicin, påstods att anestesiologer dör nio år tidigare än den genomsnittlige läkaren, se bland annat Dagens Medicin nr 34/00. Även om studien har ifrågasatts och frågan utretts vidare, finns det enligt Svensk förening för anestesi och intensivvård, SFAI, skäl att arbeta med narkosläkarnas arbetssituation.  Därför startade man utvecklingsarbetet Den goda kliniken tillsammans med Landstingsförbundet och Läkarförbundet. Projektet har pågått i ett år på anestesiklinikerna vid Universitetssjukhuset i Lund, Universitetssjukhuset Örebro, Centralsjukhuset i Karlstad, Universitetssjukhuset i Linköping och Norrlands universitetssjukhus i Umeå.  Små men betydelsefulla  Alla läkare vid de olika klinikerna fick i ett formulär ange hur man såg på bland annat arbetets organisation, ledarskap, samarbete och utveckling. Dessutom fick man lista klinikernas starka och svaga sidor. Starka sidor tyckte många var tolerans, medan bemanning och möjligheten att påverka narkosläkarens roll sågs som svaga.   Därefter tog man itu med att hitta lösningar på en del av problemen.  Tina Crafoord, ST-läkare vid anestesikliniken i Karlstad, menar att det viktigaste är att förändringarna gjorts i små steg och dragits tillbaka om kollegorna velat det.  I Karlstad var det många narkosläkare som stressades av att de hade sidouppdrag och extrauppgifter som de fick göra på tid som de "stal" sig till, vid sidan av andra arbetsuppgifter. Men nu har man istället infört en schemalagd tid för sådant arbete på ett par timmar i veckan, vilket minskat stressen.  En annan liten förändring är att den som gått bakjour numera kangå hem tidigare dagen därpå.  - Det finns som en möjlighet, men vi funderar på att schemalägga det, säger Tina Crafoord.  Jouren var alltför belastad  Även i Umeå har man lagt tonvikten på att minska arbetsbelastningen. Det fanns många klagomål på att jouren var alltför belastad, särskilt i början av kvällen. Problemet var att primärjouren på tidiga kvällar ofta både hade ansvar för att ta hand om försenade operationer, hantera akuta fall och dessutom arbeta med patienterna på uppvakningsavdelningen.  Numera har operationsavdelningarna själva ansvar för att avsluta operationsprogrammet dagtid, samtidigt som man provat att låta en läkare, med arbetstid mellan 11 och 20, ha ansvar för uppvakningsavdelningen.  - Där har man saknat en bra doktorsresurs. Dessutom är det positivt både för uppvakningsavdelningens övriga personal, primärjouren och för patienterna, som får en bättre vård, säger Ulf Segerberg, verksamhetschef för operationscentrum vid Norrlands universitetssjukhus.  Den andra större förändring som man genomfört vid sjukhuset är en bättre inskolning av yngre läkare inför deras första jourpass.  - Nu är alla väldigt nöjda. Joursituationen är mycket stressande och det är viktigt att man är förberedd när man börjar, säger Ulf Segerberg.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev