Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nästan ingen följde chefens beslut om förskrivning

Publicerad: 30 november 2005, 11:09

RIKSSTÄMMAN. Det går att påverka läkarnas förskrivning - och därmed läkemedelskostnaderna - genom att verksamhetschefen beordrar läkarna att endast skriva ut vissa preparat. Men att få läkarna att skriftligt motivera om de ändå väljer ett annat läkemedel är nästintill omöjligt.


Det visar en studie vid medicinkliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg, som presenteras vid Riksstämman i dag.

Under oktober och november 2004 bestämde medicinklinikens verksamhetschef, Bengt-Åke Bengtsson, att klinikens läkare endast skulle skriva ut ett eller några få preparat från fem olika läkemedelsgrupper.

Projektet var en del i "God hushållning - så medicinen räcker åt alla", det begrepp som Västra Götalandsregionen har infört och som syftar till att läkarna - inom läkemedelsgrupper med preparat som bedöms som likvärdiga - i första hand ska välja det billigaste alternativet.

- Då kan man lägga mer pengar på de riktigt dyra läkemedlen, säger sjuksköterskan Carina Tukukino vid sektionen för klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetsjukhuset.  De fem läkemedelsgrupperna och de rekommenderade läkemedlen var: protonpumshämmare (omeprazol), selektiva beta 1-receptorblockerare (atenolol), statiner (simvastatin), icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (diklofenak, ibuprofen, ketoprofen, naproxen, tenoxicam) och serotoninåterupptagshämmare (citalopram).

För att öka pressen ytterligare beordrade Bengt-Åke Bengtsson dessutom samtliga läkare att skriftligt motivera om de förskrev något annat än de rekommenderade preparaten.

Carina Tukukino och hennes kollegor vid sektionen för klinisk farmakologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset kartlade förskrivningen före, under och efter interventionen.  Resultaten visar att förskrivningen faktiskt påverkades, åtminstone för vissa preparat - men att effekten var blygsam och det var svårt att få den att hålla i sig.

Exempelvis utgjorde andelen omeprazol 53 procent av antalet förskrivna protonpumpshämmare på kliniken före studien. Under studietiden steg denna andel till 67 procent för att två månader efter avslutad studie ha fallit tillbaka till 56 procent. Motsvarande siffror för statiner var 72, 74 respektive 70 procent och för serotoninåterupptagshämmare 57, 59 respektive 71 procent.

- Före studien hade vi inga förväntningar alls, så det är svårt att säga om effekten var stor eller liten. Det är många faktorer som påverkar förskrivningen. Men studien visar att det faktiskt är möjligt att få ned kostnaderna på det här sättet även om det är svårt. Det som behövs är en kontinuerlig utbildning, säger sjuksköterskan Carina Tukukino vid sektionen för klinisk farmakologi.

Under studietiden förskrevs sammanlagt 1 796 recept på preparat inom de fem läkemedelsgrupperna. Ungefär hälften, 863 recept, var på andra läkemedel än de rekommenderade.

Bengt-Åke Bengtsson borde med andra ord nästan ha drunknat i skriftliga motiveringar. Men av de av de 863 recepten kom endast fyra skriftliga motiveringar.

Det motsvarar inte ens en halv procent. Var det inte lite väl klent, nästan ingen gjorde ju som chefen sa?

- Ha ha, ja det kanske man kan säga. Ibland är läkare lite väl tröga på att göra vad deras chefer säger. Men jag ska inte klaga. Nu är vår läkemedelsbudget i balans och läkarna följer de mål vi har för förskrivningarna riktigt bra. Eventuellt gör jag ett nytt försök senare, säger verksamhetschefen Bengt-Åke Bengtsson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev