Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nationell databas ska lösa cancerpusslet

Publicerad: 5 mars 2008, 11:47

En enorm nationell databas som samlar all information från cancerpatienter. Det vill ledande forskare vid Karolinska institutet nu skapa som en resurs för cancerforskningen.


Det är Henrik Grönberg, professor i medicinsk epidemiologi och Per Hall, professor i strålningsepidemiologi vid Karolinska institutet, som ligger i startgroparna för att dra igång en nationell cancerdatabas, med inriktning på bröst- och prostatacancer. Projektet är fortfarande på planeringsstadiet och man arbetar nu med att samla in pengar till verksamheten.

Tanken är att systematiskt samla in information från alla som insjuknar i de båda cancer-formerna i landet, samt från friska kontrollpersoner. Verksamheten skulle omfatta både en biobank med blodprover och tumörvävnad, samt en databas med information om livsstilsfaktorer, prognos och behandling. Materialet skulle sedan vara tillgängligt för alla landets cancerforskare.

– Med hjälp av databasen skulle man kunna svara på centrala frågor om vilka riskfaktorer som är avgörande för utvecklingen av cancer, och vilka som kommer att avlida av sin sjukdom, säger Per Hall.

Han menar att Sverige har unika förutsättningar för att skapa en nationell cancerdatabas: ett enhetligt sjukvårdssystem, effektiv rapportering av nya cancerfall och register som gör det möjligt att följa patienterna. Dessutom är svenskarna positivt inställda till att medverka i forskning.

– Ur forskningssynpunkt är det svenska sjukvårdssystemet remarkabelt. Att utnyttja det för ett sådant här stort projekt är en möjlighet att sätta svensk cancerforskning på kartan, säger Per Hall.

Tanken är att proverna samlas in via landets sex regionala onkologiska centrum, som även ska skicka in data om patienternas diagnos och behandling. Information om livsstilsfaktorer skulle samlas in genom att patienterna besvarar frågor via internet.

– Detta gör att allt samlas in på ett enhetligt sätt och har samma kvalitet. Det är i sin tur avgörande för att kunna göra storskaliga studier som behövs för att exempelvis hitta gener som bidrar till bröstcancer.

Trots att det skulle innebära ett merarbete för personalen ute på klinikerna tror Per Hall att det finns en vilja att bidra till projektet.

– Vi har haft kontakt med ett 70-tal forskargrupper. Majoriteten är positiva, medan några tycker att vi klampar in på deras område. Men vi tror att vi har övertygat de flesta om att det skulle vara en värdefull resurs, tillgänglig för alla svenska forskare, säger Per Hall.

Hans-Olov Adami är professor i cancerepidemiologi vid Karolinska institutet, och chef för epidemiologiska institutionen vid Harvard School of Public Health, USA. Han ser mycket positivt på initiativet.

– Detta är i linje med vad jag strävat efter i 20 års tid. Precis så här måste vi göra i Sverige för att behålla vår internationella konkurrenskraft, säger han.

Det avgörande, menar han, är möjligheten att kunna kombinera information från flera olika källor. Det ger förutsättningar för att undersöka samspelet mellan arvsmassa och livsstil, samt koppla till patientens prognos och olika kliniska faktorer.

– Det är bara då man kan lägga det stora pusslet, säger Hans-Olov Adami.

Kerstin Wigzell, som leder arbetet med en ny nationell cancerplan, säger till Dagens Medicin att hon inte känner till planerna med en nationell cancerdatabas.

– Men kunskaps- och informationsförsörjningen är en jätteviktig fråga i den nationella cancerstrategin, säger hon.

För att kunna sjösätta projektet behövs nu ett anslag på 10-15 miljoner kronor.

– Vi räknar med att kunna dra igång pilotstudier under 2009 för att titta närmare på vilken forskning som är relevant inom projektet, säger Per Hall.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev