Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nationella riktlinjer guidade hjärtvården ut ur skamvrån

Publicerad: 22 november 2006, 10:06

HALMSTAD. Hjärtintensivvården vid Länssjukhuset i Halmstad har på några få år gjort en rejäl klassresa. Patientdödligheten efter hjärtinfarkt, tidigare en av de högsta i landet, har nu halverats. De nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård har visat vägen.


I dag är hjärtsjukvården ett av de behandlingsområden som lyfts fram vid Länssjukhuset i Halmstad. När Dagens Medicin besöker sjukhuset nämns kardiologin av många som ett av de goda exemplen på sjukhuset. Den främsta orsaken är att sjukhuset så framgångsrikt lyckats ta sig ur en period i hjärtsjukvårdens skamvrå.

Sjukhuschefen Anders Dybjer, tidigare verksamhetschef för medicinkliniken som inrymmer enheten för kardiologi, var drivande i förändringsarbetet.

– Uppryckningen inom kardiologin är resultatet av ett systematiskt arbete och fortfarande ett av de projekt jag är mest stolt över, säger han.

Som mången framgångssaga omfattar historien om Halmstads kardiologi en skandal. Föga hedrande var enheten för kardiologi en av de kliniker som 2003 fick utstå hård kritik när SVT :s Uppdrag granskning synade den ojämlika hjärtsjukvården. Bakgrunden var den första offentliga redovisningen av statistik från Riks-hia, det nationella registret för hjärtintensivvård. Svart på vitt gjordes lokala skillnader i hjärtsjukvård synliga för allmänheten för första gången.

Oro för otrygghet hos patienter
Mest uppseendeväckande var den stora skillnaden i andelen dödsfall efter hjärtinfarkt, ett mått som hänger tätt samman med de vårdinsatser som görs på kliniken. Medan några sjukhus redovisade en 30-dagarsdödlighet på strax över 4 procent år 2002, låg bottennoteringarna på över 10 procent. Där fanns Länssjukhuset i Halmstad.

Det var en tuff tid, medger Peter Hårdhammar, specialitetsansvarig för medicinklinikens enhet för kardiologi.

– Mest oroliga var vi för att våra patienter skulle känna sig otrygga. Samtidigt gav all medieuppmärksamhet mer bränsle i den förändringsprocess som vi redan hade påbörjat, berättar han.

Att Halmstads hjärtresultat var under all kritik,var nämligen ingen överraskning för sjukhuset. Redan ett par år tidigare hade problemen uppmärksammats av verksamhetsledningen för medicinkliniken. Anders Dybjer hade tillsammans med Peter Hårdhammar påbörjat ett förändringsarbete. Förändringarna syntes dock ännu inte i Riks-hias statistik.

– Problemet var att vi allmänt hade haft ganska små resurser och därmed allt för liten aktivitet inom kardiologin i Halmstad, underbemanning och en konservativt inriktad behandlingskultur. Detta innebar att man försökte lösa problem med mediciner och väntade länge innan patienterna remitterades till utredning med kranskärlsröntgen. Därmed blev inte så många patienter behandlade med ballongvidgning eller kranskärlsoperation, säger Peter Hårdhammar.

Lösningen blev att på allvar rätta sig efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård. Enligt Peter Hårdhammar blev dessa en slags karta för förändringsarbetet. Eftersom snabb kranskärlsröntgen vid instabil kärlkramp är en av de viktigaste parametrarna i riktlinjerna, satsade Halmstad stort på det. Kliniken har femfaldigat antalet utredningar sedan 2001 och genomför nu 1 000 per år. Samtidigt sattes ett större fokus på att utveckla kranskärlsbehandling med ballongvidgning, PCI .

– Ännu är vi inte helt framme. Jag är hittills den enda operatören som genomför PCI , men jag har hjälp av erfarna vikarier. Under helger och nätter flyttar vi alla akuta fall till Lunds universitetssjukhus. Under 2007 ska dock full bemanning finnas. Vi har utbildat två nya PCI -operatörer som då blir färdiga, säger Peter Hårdhammar.

Dödlighet nu på riksnivå
Kliniken har också bland annat öppnat särskilda mottagningar för flimmerpatienter, vuxna med medfödda hjärtfel och bypass-patienter.

Också läkemedelsbehandlingen har förändrats. I enlighet med riktlinjerna är läkarna nu noga med att snabbt sätta in blodförtunnande behandling vid akut hjärtinfarkt med ST -höjning samt vid instabil kranskärlssjukdom. 1999 fick cirka 18 procent av dessa patienter blodförtunnande behandling. I dag är andelen 95 procent.

Kliniken har också lagt mycket resurser på kompetensutveckling av personalen.

Resultaten har inte uteblivit. Statistiken från Riks-hia talar sitt tydliga språk. 30-dagarsdödligheten efter hjärtinfarkt är kraftigt reducerad i Halmstad. Från dryga 10 procent 2002 till knappa 6 procent 2005. Ett resultat som är i enlighet med rikssnittet.

Bengt Sallerfors tillträdde under 2006 som verksamhetschef för medicinkliniken. Han är mycket nöjd med den verksamhet han tagit över.

– Kardiologipersonalen har hela tiden drivits av ett slags entreprenörskap i förändringsarbetet. Det här är ett utmärkt exempel på den nytta de öppna kvalitetsregistren gör, säger han.

Men ännu är förändringsarbetet långt ifrån klart, anser Bengt Sallerfors. Siffrorna pekar åt rätt håll, men kan förbättras ytterligare.

– Vi kan inte slå oss till ro. Det är ett kontinuerligt arbete där vi fortsätter att lägga mer resurser på kardiologin, säger han.

Fler överlevare 30 dagar efter infarkt

Problemet:

Landstinget Halland och Länssjukhuset i Halmstad visade i början av 2000-talet ett av landets sämsta värden vid vård av hjärtinfarkt, enligt det nationella registret Riks-hia. Bland annat var andelen döda 30 dagar efter hjärtinfarkt förhållandevis hög.

Lösningen:
Kliniken använde de nationella riktlinjerna för hjärtsjukvård som karta och gjorde viktiga punktinsatser: Bland annat utbildning av fler PCI-operatörer, snabbare medicinering med blodförtunnande medel vid akuta infarkter och kärlkramp, samt en ökning av andelen patienter som fick kranskärlsröntgen.

Resultatet:
Mortaliteten 30 dagar efter hjärtinfarkt har nästan halverats mellan 2002 och 2005 och ligger numera i linje med rikssnittet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev