Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nej till gräddfiler men ja till privata akutsjukhus

Publicerad: 10 juni 2003, 10:59

Landstingsförbundets styrelse väntas på fredag säga ja till att landets akutsjukhus utom universitetssjukhusen får överlåtas till privata företag. Samtidigt kräver socialdemokraterna ett förbud mot försäkringspatienter inom både primärvården och på sjukhusen.


På fredag, den 13 juni, beslutar Landstingsförbundets och Kommunförbundets styrelser om förbundens remissvar till utredningen Vårda vården.  Landstingsförbundets hälso- och sjukvårdsberedning och Kommunförbundets socialberedning har redan tagit ställning i den kontroversiella frågan.  I förslaget till yttrande till respektive förbundsstyrelse skriver beredningarna mycket uppskattande om förslagen i Pär Axel Sahlbergs utredning:  "Det är förbundens uppfattning att utredningens förslag i stort förenar en öppenhet för privata vårdgivare med respekt för den kommunala självstyrelsen allt inom ramen för ett nationellt övergripande regelverk."  Beredningarna understryker att det i första hand är varje landsting och kommun som ska fatta beslut om olika driftsformer, eftersom förutsättningarna för mångfald varierar över landet.  Däremot delar beredningarna utredningens uppfattning att landstingen inte ska få lämna ut den högspecialiserade vården vid universitetssjukhusen på entreprenad.  Fåtal procent av omsättningen  Förslaget om att förbjuda försäkringspatienter på sjukhus som lagts ut på entreprenad får också stöd. Men beredningarna vill gå längre än så och kräver förbud mot så kallade gräddfiler även inom primärvården. Beredningarna vill alltså göra det omöjligt för vårdcentraler som lagts ut på entreprenad att behandla patienter som kommer till dem via försäkringsbolag. Beredningen skriver:  "Enligt förbundens bedömning är det minst lika viktigt att primärvården som utgör basen i vården ges sådana spelregler som tillförsäkrar befolkningen vård på lika villkor".  Eftersom utredningens direktiv bara gällde den specialiserade vården har Pär Axel Sahlberg inte lagt något förslag om gräddfilsförbud iprimärvården, men han argumenterar för det i utredningen.  Enligt uppgifter till Ola Johansson, sekreterare i utredningen, står försäkringspatienter eller privatbetalande patienter för uppskattningsvis någon eller några procent av omsättningen på landets privata vårdcentraler. På de privat drivna sjukhusen S:t Göran och Simrishamn står privat- och försäkringspatienter endast för cirka en halv procent av omsättningen.  I Västmanland, där många vårdcentraler drivs privat, har s-v-majoriteten villkorat sina avtal med ett förbud för de privata vårdcentralerna att ta emot andra patienter än de som betalas av landstinget.  Majoritet i förbundsstyrelsen  De socialdemokratiska grupperna i Landstingsförbundet och Kommunförbundet har ställt sig bakom yttrandena.  Paul Håkansson (s), ordförande i hälso- och sjukvårdsberedningen säger att s-gruppen i Landstingsförbundets styrelse är enig i sitt ställningstagande.  Kd har också ställt sig bakom yttrandet, bortsett från gräddfilsförbudet i primärvården.   - Även om vi kan ha vissa invändningar i detaljfrågor ser vi ett stort värde i att få till stånd ett brett blocköverskridande stöd för ett långsiktigt beslut om vårdens driftsformer, säger Anders Andersson, kd:s gruppledare i Landstingsförbundet.  I och med detta finns det en majoritet i förbundsstyrelsen för huvudförslagen. C,m och fp avvisar dock en nationell stopplagstiftning för universitetssjukhusen och för ett gräddfilsförbud inom sjukvården. Vvill ha kvar den gamla stopplagen för akutsjukhusen och mp vill inte före förbundsstyrelsens möte klargöra hur partiet ställer sig.  ...................................................  Ny studie skapar debatt om statens roll  ANALYS. En ny rapport från RRV slår fast att den huvudsakliga följden av den nationella handlingsplanen är att ett antal miljarder kronor har slussats från staten till landstingen, och att landstingen hittills återgäldat detta med ord, ord och åter ord.  Till den nationella handlingsplanen för hälso- och sjukvården knöts 9 miljarder kronor extra under 2001-2004 för att kommuner och landsting skulle förbättra primärvården, vården och omsorgen om de äldre, psykiatrin samt tillgängligheten och mångfalden.  I sin första uppföljningsrapport förra sommaren kritiserade Socialstyrelsen landstingen för att redovisa ambitioner och inriktningar, snarare än konkreta mål.  Och i förra veckan hävdade Riksrevisionsverket, RRV, i en mycket kritisk rapport att staten inte lyckats styra landstingen till en bättre primärvård med hjälp av vårdmiljarderna, vilket var ett av huvudsyftena med den nationella handlingsplanen.  I de fall RRV kontrollerat har de specialdestinerade pengarna bakats in i landstingens allmänna budgetprocess - och beslutsfattarna har tolkat avtalet som att de inte är ålagda att vidta några ytterligare åtgärder.  Pragmatiskt synsätt krävs  Svårigheterna att styra statens primärvårdsmiljarder pekar på en av de knepigaste konflikterna i svensk sjukvårdspolitik - konflikten mellan det nationella intresset och den kommunala självstyrelsen.  För en handlingskraftig och starkt ideologiskt driven politiker som Lars Engqvist är det givetvis frustrerande att vara så kringskuren i det konkreta beslutsfattandet som en svensk socialminister är.   Den minister som vill sätta sitt signum på den decentraliserade sjukvårdspolitiken måste ha en pragmatisk syn på det kommunala självstyret - och  då och då rucka på den inte så heliga principen.  Stopplagen för akutsjukhusen är det mest flagranta exemplet på hur socialministern och regeringen gav fanken i det kommunala självstyret och visade var makten ytterst ligger.  Regeringens översyn av den högspecialiserade vården är ett annat exempel på hur staten överväger att lägga sig i frågor som hittills ägts av landstingen.  Den påbörjade utvärderingen av Ädel-reformen har som indirekt utgångspunkt en statlig misstro mot kommuner och landsting, för att de inte har kunnat sköta samarbetet om de äldres sjukvård på ett tillräckligt bra sätt.  Socialministern har också aviserat samtal med fack och arbetsgivare om personalrekrytering inom vården, vilket antyder att han är missnöjd med landstingens personalpolitik.  Engagerad eller klåfingrig  Man kan tolka Lars Engqvists initiativ som ett bevis på att vi har en socialminister som är starkt engagerad i den svenska sjukvårdens vardag. Eller också kan man tolka hans ingripanden som klåfingrighet - en misstroendeförklaring mot de lokala politiker som uppenbarligen inte klarar av att sköta sitt jobb utan att socialministern hjälper dem att fatta rätt beslut.  En av knäckfrågorna för Ansvarskommittén, som just nu utreder ansvarsfördelningen i det svenska samhället, måste bli att en gång för alla sortera ut vem som ska sköta vad inom svensk sjukvård.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev