Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nervgift före första stegen kan lära CP-skadade att gå

Publicerad: 17 mars 2003, 14:53

Behandling med nervgiftet botulinumtoxin mot spasticitet hos barn med CP-skada kan behöva ges betydligt tidigare än i dag för att göra verkan. Barnneurologen Kristina Tedroff prövar att ge behandlingen redan innan barnen har tagit sina första steg för att se om det kan förhindra att de utvecklar så kallad spastisk spetsfot som ger bestående svårigheter att gå normalt.


Barn med cerebral pares, CP, lär sig aldrig att gå med hälen i marken, eftersom deras spända muskler, spasticiteten, tvingar dem att gå på tå.  Tillståndet kallas spetsfot och Kristina Tedroff, specialistläkare i barnneurologi vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, tror att detta felaktiga gångmönster sätter så djupa spår i det motoriska minnet att barnen sedan aldrig lär sig gå helt normalt, även om spasticiteten minskas.  I dag kan barnen få behandling med sjukgymnastik, skenor, operation och från två års ålder med det muskelavslappnande nervgiftet botulinumtoxin som ges med injektioner i vadmusklerna.  Botulinumtoxin godkändes 1998 i Sverige för behandling av CP-skadade barn och är i dag mer eller mindre en standardbehandling. På Astrid Lindgrens barnsjukhus görs cirka 120 behandlingar med botulinumtoxin varje år.  Giftet ges före de första stegen  Erfarenheterna hittills visar dock att det är svårt att uppnå långvariga förbättringar av gångmönstret. Enligt Kristina Tedroff kan det vara för sent att inleda behandlingen när barnet fyllt två år. Den motoriska inlärningen av gångmönstret har då redan påbörjats.  Därför vill Kristina Tedroff undersöka om det är möjligt att uppnå bättre resultat genom att starta behandlingen redan när barnen är ett år, innan de lär sig gå.  - Den fråga jag ställer mig är om en tidig behandling av de här barnen kan leda till en långsiktig förbättring av gångmönstret och minska behovet av operationer, säger hon.  Svårt att rekrytera till studien  De barn som ingår i Kristina Tedroffs studie får ett dagligt sjukgymnastikprogram. Hälften av dem randomiseras dessutom till intramuskulära injektioner med botulinumtoxin.  Kristina Tedroff håller med om att det inte är en optimal försöksuppläggning, helst hade hon velat ha en kontrollgrupp som fick placebobehandling med koksaltsinjektioner. Så var också studien upplagd från början. Men det visade sig vara omöjligt att genomföra, eftersom inga barn remitterades för att delta i studien trots godkännande från såväl etisk kommitté som Läkemedelsverket. Så trots att forskningsprojektet påbörjades redan 1996 har själva studien i sin nuvarande form bara pågått sedan 1999.  Än så länge har Kristina Tedroff inte kunnat observera några tydliga skillnader mellan de två grupperna, men det har hon heller inte förväntat sig.  - Det är ju en behandling som påverkar barnens utveckling, så jag räknar inte med att få svar från en dag till en annan. Först måste barnen få gå igenom sin utveckling innan man kan uttala sig om behandlingens långsiktiga effekt. Jag vill följa de här barnen under många år, i första hand till fyra års ålder. Då kan man göra en första gånganalys.  Men sedan vill jag gärna studera dem igen när de är tio år gamla, säger Kristina Tedroff.  Hon poängterar vikten av att göra en utvärdering över lång tid.  - Om behandlingen inte ger långsiktiga vinster och det enda man är ute efter är att minska muskelspänningen temporärt är jag tveksam till om detta alltid är en lämplig behandling, eftersom den är krävande för barnet, fortsätter Kristina Tedroff.  Lars Edström, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Solna, stödjer hypotesen att det är möjligt att etablera ett normalt gångmönster om spasticiteten minskas med botulinumtoxin.  Måste lära hjärnan rätt  - Samma sak gäller för äldre människor som till exempel har drabbats av ett slaganfall. Då är det viktigt att de inte lär in ett felaktigt rörelsemönster när de börjar träna igen. Det har med hjärnans regeneration att göra, hos både barn och vuxna, säger Lars Edström.  Botulinumtoxin tillverkas av bakterien Clostridium botulinum, och förekommer i sju olika varianter: botulinumtoxin A-G. I medicinska sammanhang används främst botulinumtoxin A, vilket är ett av de starkaste nervgifterna som finns. Det hämmar musklernas aktivitet genom att hejda nervcellernas frisättning av signalsubstansen acetylkolin i muskelvävnaden. Troligen räcker ett enda mikrogram av giftet för att döda en människa. Därför har botulinumtoxin även studerats flitigt av militära forskare med syfte att utveckla stridsgas.  I mitten av 1970-talet användes botulinumtoxin för första gången i terapeutiskt syfte. Den amerikanske ögonläkaren Alan B Scott gav skelögda patienter lokala injektioner med botulinumtoxin i ögonmusklerna.  Sedan dess har den medicinska användningen ökat kraftigt och omfattar i dag en mängd tillstånd, som behandling av onormal svettning, huvudvärk, smärttillstånd och olika former av muskelspänningar.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev