Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag19.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Nio av tio läkarstudenter tar examen

Publicerad: 16 December 2013, 14:04

Läkarstudenter tar nästan alltid examen. Receptariestudenter gör det mer sällan. Skillnaden mellan olika utbildningar är stor även vad gäller etablering på arbetsmarknaden.


Det visar ny statistik från Universitetskanslerämbetet, UKÄ, och Statistiska centralbyrån, SCB. Sammanställningen visar hur många av dem som gick första terminen på en utbildning som tre år efter förväntad examen hade tagit den.

Bland dem som började läkarprogrammet tog nio av tio examen som läkare. Sju av tio gjorde det inom den normala studietiden. Bland barnmorskestudenterna var det ännu fler som fullföljde utbildningen och tog sin examen.

Receptariestudenterna ligger mycket lågt vad gäller att ta examen på sitt program. Bara ingenjörer ligger lägre. På receptarieprogrammet var tidiga avhopp vanligt, vilket förklarar en stor del av den låga examensgraden. Men examensgraden har sjunkit betydligt om man jämför nybörjare 2000/2001 med nybörjare 2006/2007, från 84 procent till 61 procent.

Det kan delvis förklaras av att receptarieprogrammet var nytt vid millenniets början och att de som då valde det, var mycket motiverade, tror Catharina Olsson, programkoordinator för receptarieutbildningen vid Göteborgs universitet.

– Många som började då hade redan en tvåårig utbildning eller hade jobbat på apotek och visste att utbildningen var deras chans på arbetsmarknaden. Nu är studenterna yngre och kommer direkt från gymnasiet och eftersom vi börjar med kemin så avskräcker det nog en del som hoppar av, säger hon.

Under några års tid har alla som sökt kommit in på receptarieutbildningen till skillnad mot de första årens hårdare konkurrens.

– Det har inte vänt förrän nu, i år hade vi två sökande till varje plats. Följer vi upp dem som började i år har nog andelen som tar examen stigit betydligt, hoppas Catharina Olsson.

Nybörjarna i undersökningen följdes upp till och med läsåret 2011/2012. Beroende på utbildningens längd började utbildningarna någon gång mellan 2001/2002 och 2007/2008.

Vad gäller etablering på arbetsmarknaden skiljer det sig också en hel del mellan yrkesgrupperna.

Läkare, psykoterapeuter och tandläkare var yrken där de flesta nyexaminerade snabbt etablerade sig på arbetsmarknaden.

Nästan 80 procent av alla universitets- och högskoleutbildade som tog examen läsåret 2009/2010 hade etablerat sig på arbetsmarknaden ett och ett halvt år senare, enligt statistiken. Att vara etablerad definierades som att ha ett jobb kopplat till utbildningen och med relativt bra lön.

Sjukgymnaster lyfts fram som en grupp som hade svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Tillsammans med landskapsarkitekter och tandtekniker var mindre än 70 procent etablerade på arbetsmarknaden.

Men arbetslösheten bland sjukgymnaster är låg, bara en procent, enligt Stefan Jutterdal, ordförande i Sjukgymnastförbundet så siffrorna kan delvis förklaras på annat sätt.

– Många sjukgymnaster vidareutbildar sig direkt efter examen, det har vi gjort en egen undersökning som visar. Vi tycker att det behövs en förlängd och fördjupad grundutbildning på minst fyra år.

Internationellt sett är tre år en kort utbildning, enligt Stefan Jutterdal.

SUSANNA PAGELS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev