Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Njurbyte bra både för donator och mottagare

Publicerad: 2 April 2002, 12:30

Njurar som doneras från levande personer fungerar mycket bra i mottagarens kropp. I enstaka fall blir njurfunktionen till och med bättre hos mottagaren än den var hos givaren. Resultaten presenteras i en ny studie där 144 njurdonationer har granskats.


Ingela Fehrman-Ekholm, överläkare vid Sophiahemmets dialysavdelning, har gjort en enkät bland samtliga levande njurdonatorer som opererats vid Huddinge universitetssjukhus mellan 1996 och 2000. Det är sammanlagt 144 personer, varav 90 procent har besvarat enkäten.  Överlag är njurdonatorerna mycket nöjda med att ha hjälpt en släkting, make, maka eller nära vän. Endast en person ångrar donationen. Det fallet rörde en kvinna som donerade till sin make, som dog i komplikationer från transplantationen.  Resultatet påverkar donatorn  Hela 28 procent svarar att deras välbefinnande har påverkats till det bättre efter donationen, medan 6 procent anser sig må sämre. Resten har svarat att de inte vet, eller att deras välbefinnande inte har påverkats alls. Några donatorer upplever att de har fått en närmare relation med mottagaren efter donationen.  - Hur nöjd donatorn är, är i hög grad kopplat till hur bra resultatet blev - ju bättre transplantationen gick, desto nöjdare var givaren.  Generellt fungerar den donerade njuren bra i den nya kroppen. Minst ett år efter transplantationen varierade njurens funktion mellan 50 och 70 ml/minut, ett mått som bygger på hur effektivt njuren renar blodet. En fullt frisk person med två njurar har i snitt en njurfunktion på cirka 100 ml/minut.  I enstaka fall fungerar till och med den donerade njuren bättre i mottagarens kropp än i givarens.  - Det var överraskande. Det rörde sig då om mottagare som var diabetiker och som hyperfiltrerade - det vill säga att de renade blodet snabbare, säger Ingela Fehrman-Ekholm.  De senaste åren har ungefär 30 njurar per år skänkts av levande donatorer i Stockholm. Den siffran borde gå att fördubbla på fem års sikt, tror Ingela Fehrman-Ekholm. Sett på ännu längre sikt borde behovet av njurar helt gå att täcka genom att locka fler levande donatorer, menar hon.  Men sjukvården har inte alltid möjlighet att fånga upp den som vill ge en njure. Enligt Ingela Fehrman-Ekholm kan det upplevas som resurskrävande att ägna tid åt en helt frisk person när svårt sjuka patienter väntar i rummet intill. Varje donation från en levande person måste föregås av omfattande utredningar och samtal för att ta reda på att givaren är tillräckligt frisk och förstår vad ingreppet innebär.  - Jag får ofta höra historier om personer som har kämpat för att få bli donator. Jag skulle vilja att det fanns mer tid att ta hand om dem som vill bli donatorer på ett bra sätt, säger Ingela Fehrman-Ekholm.  Två månaders sjukskrivning för lite  Hon anser därför att det i varje landsting borde finnas en person som har till uppgift att ta hand om levande donatorer, precis som det i dag finns särskilda transplantationskoordinatorer för avlidna donatorer. Den personen borde även följa donatorn efter operationen, och hjälpa till med praktiska bestyr.  En del av dem som besvarat enkäten uppger till exempel att de efter ingreppet är för trötta för att fylla i papper om ersättning för sjukfrånvaro. Endast 80 procent av donatorerna anser sig ha fått full ekonomisk kompensation för sjukfrånvaro och resor.  Praxis i dag är att en donator är sjukskriven i upp till två månader efter ingreppet. Men endast 44 procent av donatorerna känner sig helt återställda då.  - Vi borde måna lite extra om de här personerna. Varje lyckad transplantation sparar i snitt 5 miljoner kronor åt sjukvården, säger Ingela Fehrman-Ekholm.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev