Norrtälje satsar på liten revolution med handdatorer

I taket i en av Norrtälje sjukhus långa korridorer hänger två elektroniska apparater bredvid varandra. Larmdisplayen vars rödprickiga siffror visarvilket rum och säng som behöver assistans tjuter förhoppningsvis på sista versen. De ständiga larmen som får all närvarande personal att vrida blicken mot taket ska snart vara ersatta av vibrationer i sjuk­sköterskornas fickor. Där i fickorna ska det ligga nätta små handdatorer.

Den andra apparaten i taket är en router för sjukhusets nya trådlösa nätverk. Uppkopplad till nätverket ska sköterskan använda handdatorn för att skicka och ta emot information, skriva in journalanteckningar och provresultat med mera.

Projektet kallas för Bedside – ”vid sängkanten”. Idén föddes när kirurg­kliniken på Norrtälje sjukhus kom med önskemål om att kunna se läkemedelslistor och mätvärden snabbt och nära patienterna.

Stötte på svårigheter
It-chefen Tommy Stöp och hans kollega Anne Palm antog utmaningen. Som så ofta när det gäller it dröjde det dock inte länge innan de stötte på svårigheter.

– Eftersom sjukhuset ligger alldeles vid ett bostadsområde var vi tvungna att avvakta ett nytt krypteringssystem så att det skulle bli säkert att surfa trådlöst, säger Tommy Stöp.

Strax under den snart obsoleta larm­displayen står två vagnar med varsin bärbar dator parkerade. De representerar den halvlyckade fas som projektet befinner sig i just nu. Tanken var att sköterskorna
skulle rulla in vagnarna i patientrummen och kunna arbeta med den bärbara datorn vid patientsängen.

Men vagnarna är tunga och krångliga att köra och blir som nu nästan alltid stående i korridoren. Dessutom är datorerna av säkerhetsskäl fastkedjade vid vagnarna och har följaktligen inte blivit det
patientnära arbetsredskap som det var tänkt.

Men personalen upplever dem trots allt som ett steg i rätt riktning.

– Förr när man skulle föra in ett provsvar, särskilt strax före ronden, så kom vi undersköterskor ofta inte åt någon dator. Det blev ju klart bättre när vi fick de bärbara datorerna och nu hoppas vi att det ska bli ännu bättre med handdatorerna, säger Inger Rydholm, undersköterska på medicinkliniken.

När begränsningen med vagnarna stod klar bestämde sig Tommy Stöp för att undersöka om Bedside-idén kunde förverkligas fullt ut med hjälp av handdatorer.

Enligt projektledaren Sylvia Persson, konsult på företaget Brainpool med bakgrund som
it-­intresserad arbetsterapeut, är detta tämligen unikt.

Första projektet på sjukhus
– Alla satsningar som görs på handdatorer gäller vård i hemmet. Där finns det hur många projekt som helst. Men det här är det första projektet med handdatorer på  sjukhus, säger hon.

Under våren 2007 genomförde Sylvia Persson på sjukhusets uppdrag en behovsanalys för att kartlägga sjuksköterskornas och ­under­sköterskornas behov av en handdator.

– Jag gick med sköterskorna ute på av­delningarna och var med på arbetsplats­träffar för att diskutera användningsområden och bolla idéer, säger Sylvia Persson.

Hon blev tagen, vid något tillfälle ”rent av tårögd”, av den entusiasm personalen visade. I en enkät ansåg 80 procent att en handdator skulle underlätta deras arbete.

– Man får jämt höra att vårdpersonal inte vill eller inte är mogen att ta till sig ny teknik. Men det beror nog ofta på att projekten glömmer att ta med folk i verksamheten. I alltför många fall är det en läkargrupp och ett it-­företag som sitter och spånar om vilken nytta man kan ha av it. I det härprojektet har vi fokuserat på sköterskorna och medvetet struntat i läkarna, säger Sylvia Persson.

Tillsammans med två arbetsgrupper, en med sjuksköterskor och en med under­sköterskor, identifierade hon tänkbara funktioner som skulle finnas i handdatorn.

Högprioriterad att göra lista
Den enklaste och mest önskade är en så kallad att göra-lista. När en arbets­uppgift är utförd bockas den av och försvinner. Om en ny uppgift tillkommer så behöver inte sjuksköterskan rusa ut i korridoren och leta rätt på berörd undersköterska utan kan i lugn och ro knappa in den på sin dator och skicka den till undersköterskans handdator. Sjuksköterskan ser också direkt när en
åtgärd blivit utförd och dess resultat, till exempel ett provsvar.

Undersköterskan Inger Rydholm tror att handdatorn kommer att göra henne ännu mer självgående.

– I stället för att behöva fråga sjuksköterskan hela tiden kan jag komma åt informationen i handdatorn och så slipper vi en massa papper.

I dag sker överrapporteringen mellan sjuksköterskor och undersköterskor muntligen, i huvudsak mellan varje arbetspass. Sjuk­sköterskan skriver ned vad som ska utföras på ett papper. När arbetet är utfört meddelar undersköterskan resultatet till sjuksköterskan som för in det i journalen, alternativt skriver undersköterskan in det vid senare tillfälle. Risken är att information försvinner på vägen eller att någon obehörig hittar lapparna.

Större ansvar att dokumentera
En viktig tanke med Bedside är att de som arbetar närmast patienterna, undersköterskorna, ska ta ett större och delvis nytt ansvar för dokumentationen.

– Genom att få in undersköterskorna i journalen höjer man deras status, säger Sylvia Persson.

Med undersköterskornas ökade ansvar så förändras också sjuksköterskornas roll.

– I dag kan jag sitta en hel dag på mitt rum med pappersarbete. Förhoppningsvis kommer det här att frigöra tid som jag kan ägna åt patienterna, säger Ana Hadziavdak, sjuk­sköterska på kirurgklinikens ortopedavdelning.

Vad krävs då för att förverkliga planerna? Redan i dag går det att få in det journalsystem, Take Care, som Norrtälje sjukhus använder, i en handdator. Problemet är att storleken på handdatorns bildskärm gör att man måste scrolla sig fram onödigt mycket.

– Nästa steg är att ta fram en prototyp till programvara som anpassar journalsystemet efter handdatorns lilla fönster och visar just den information som personalen behöver vid sängkanten, säger Tommy Stöp.

Målsättningen är att Bedside ska kunna vara i drift sommaren 2008. I mångt och mycket kör Norrtäljepionjärerna sitt eget race, men deras framsteg passerar inte obemärkta av vårdetablissemanget.

Följs på hög nivå
Daniel Forslund, departementssekreterare på socialdepartementet och en av arkitekterna bakom regeringens it-strategi, följer händelseutvecklingen.

– De har fått med sig personalen på ett bra sätt. Ofta är det ju så att man lanserar en teknisk produkt som sen inte visar sig vara efterfrågad. Dessutom behövs det it-projekt som riktar sig till sjuksköterskor och undersköterskor. Om vi kan få dem att bli ambassadörer för frågan, då kan vi också sätta fart på it-utvecklingen inom vården, säger Daniel Forslund.

Liksom Sylvia Persson tror han att Bedside-modellen har potential att höja statusen på sjuksköterske- och undersköterskeyrket.

Tommy Stöp vill inte slå på stora trumman än. Systemet måste ju testas ordentligt, understryker han och ser sig om i korridoren.

– Kommer folk att glömma ­datorerna när de är ute och går? Åker de med sjukhus­kläderna i tvätten?

Dan Håfström