Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nu sätter regeringen lägre mål

Publicerad: 3 oktober 2012, 12:00

Det gick inte som det var tänkt, medger regeringens psykiatrisamordnare. En ny giv riktas mot självmord hos barn och unga. Men gruppen där flest tar livet av sig – äldre män – nonchaleras, tycker en expert.


Anders Printz har nyligen tillträtt som nationell psykiatrisamordnare på socialdepartementet. Han konstaterar att den statliga satsningen inte fungerat som det var tänkt när det gäller självmorden. Samtidigt betonar han att regeringen satsat på områden som kan ha en indirekt påverkan. Till exempel utbildning, tillgänglighet inom barn och ungdomspsykiatrin och sysselsättning.

– Det är också vägar för att minska självmorden. Men det är klart att regeringen inte är nöjd, säger Anders Printz.

För att inte missa målet igen har den nya psykiatrisatsning som sjösattes i somras och som ska pågå till år 2016, fått en prestationsbaserad modell: Huvudmännen får pengar först när de kan visa att de nått de mål som regeringen satt upp.

När det gäller självmord är dock målen blygsammare denna gång. Regeringens handlingsplan innehåller inga formuleringar om självmorden i samband med vårdkontakt. Det enda uttalade målet är att färre barn och unga ska ta livet av sig. Den insats som hittills fått pengar för detta är att två landsting ska testa en ungdomsversion av ett australiensiskt utbildningsprogram i första hjälpen mot självmord.

– De unga prioriteras eftersom det är den enda grupp där självmorden inte minskat på senare år, säger Anders Printz.  

Åtgärderna är välkomna, understryker Margda Waern, psykiater på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Men hon anser att den grupp där problemet är som störst glöms bort.

– Man måste komma ihåg att män över 75 år är den kategori som har högst självmordstal, och medelålders män är den grupp där det är vanligast att ta livet av sig. För dessa grupper görs alldeles för lite.

Hon efterlyser insatser för att fler ska veta hur självmord kan förebyggas. Och för det behövs tid i den vardagliga vården, snarare än korta projekt.

– Vi kan inte skicka patienten på ultraljud för att bedöma självmordsrisken och det finns inga blodprover som förklarar varför någon vill ta livet av sig. Samtalet är vår utredning, och då behövs utbildade personer som kan föra det fördjupade samtalet.

En konkret åtgärd hon vill att regeringen satsar på är att inrätta ett nationellt suicid­register.

– Det behövs för att få ett tillräckligt stort underlag för att kunna se vilka metoder som fungerar, säger Margda Waern.

HANNA ODELFORS

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev