Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nu utreds varför operationer ställs in

Publicerad: 31 januari 2014, 13:58

Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska, är en av initiativtagarna till det nya registret.

Foto: Staffan Claesson/Bildbyrån

Att personal saknas är en vanig orsak till att operationer ställs in, enligt ett nytt kvalitetsregister som ska hjälpa sjukvården att planera operationer bättre.


Skador, komplikationer och sent inställda operationer kostar sjukvården mångmiljonbelopp varje år. Men när Dagens Medicin frågar landets universitetssjukhus hur mycket, så har de svårt att svara.

Norrlands universitetssjukhus i Umeå lyckas dock redovisa att runt 1 700 operationer ställdes in 2013 och lika många året innan. Kostnad: 8 miljoner kronor årligen.

Genom ett nystartat kvalitetsregister ska sjukvården nu lättare kunna följa och kartlägga var bristerna i operationsplaneringen finns. Svenskt perioperativt register, Spor, har väckt stort intresse, enligt projektledaren Claes Mangelus, anestesiolog på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

– Runt 85 procent av anestesiklinikerna i landet är anmälda. Det visar att intresset är mycket stort, säger han.

Men hittills har bara sju sjukhus, från Sörmland och Gävleborg, rapporterat till registret.

– De IT-tekniska problemen har varit större än vi räknat med, så våra resultat bygger än så länge bara på drygt 30 000 av alla de närmare 600 000 operationer som görs i landet varje år, säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, och en av initiativtagarna till registret.

Inalles finns bara 151 inställda operationer med i registrets första rapport från 2013. Bland dessa ställdes 29 in på grund av att patientens tillstånd förändrats. Vid 28 tillfällen handlade det om personalbrist och vid 12 dök patienterna inte upp.

Spor har arbetat fram gemensamma mått för vad som ska räknas som en inställd operation. Tidigare registrerade landstingen utifrån olika orsaker och tidsmått.

En förstudie som Spor lät göra inför registerstarten visar att andelen planerade inställda operationer skiftar stort i landet, från 2 till 20 procent.

Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Nus, har ännu inte börjat rapportera till registret.

– Nästa år ska vi göra det. Vi ser ett stort mervärde i att kunna se och jämföra oss med andra kliniker, säger Niklas Lindberg, verksamhetschef för operationscentrum på Nus.

Enbart genom att rapportera och följa upp operationsverksamheten bättre skulle sjukvården kunna spara 162 miljoner kronor årligen, enligt Spor.

Eftersom hälften av alla vårdskador uppkommer i samband med operationer ska vårdgivare även rapportera uppgifter om komplikationer och dödlighet efter operation till registret.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev