Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ny databas ska hålla ordning på läkemedelsinteraktioner

Publicerad: 1 november 2005, 12:48

Snabb och säker information till de förskrivande läkarna om vilka läkemedel som påverkar varandras effekter - det är målet för en ny databas över läkemedelsinteraktioner som lanseras om en månad.


Redan nu finns det en databas för läkemedelsinteraktioner, som bland annat går att nå via Janus och Janusfönstret, webbplatsen för läkemedelscentrum vid Stockholms läns landsting. Den databasen bygger på det kapitel om läkemedelsinteraktioner i Fass som skrevs av professor Folke Sjöqvist, professor emeritus i klinisk farmakologi.

Men problemen med den databasen har varit många. Ett av grundproblemen är att text skriven för en bok fördes över till en databas. Det finns till exempel generella beskrivningar av hur läkemedel av en viss grupp brukade interagera med andra - uppgifter som har varit svåra att överföra och göra sökbara i den tekniska versionen.

Läkemedlen i den gamla versionen är också sorterade enligt sina ATC-koder, som bland annat visar vilken läkemedelsgrupp de tillhör. Detta fungerar för det mesta - men i vissa fall kan databasen inte avgöra vilken substans eller vilket preparat som avses, och då kommer det inte fram någon uppgift om interaktion alls.

Ett svenskt-finskt samarbete  Dessutom uppdateras databasen mycket sällan, en gång om året, vilket har lett till att nya läkemedel kunde finnas på marknaden länge innan de över huvud taget kom med.

Därför beslutade tre aktörer hösten 2003 att utveckla en ny databas över läkemedelsinteraktioner. Projektet är ett svenskt-finskt samarbete mellan interaktionsenheten i Åbo, Finland, avdelningen för klinisk farmakologi vid Karolinska institutet och läkemedelscentrum vid Stockholms läns landsting. Projektledare är Birgit Eiermann, apotekare vid läkemedelscentrum.

Anledningen till att Finland och Sverige samarbetar kring detta är att den nuvarande finländske projektledaren, Kari Laine, arbetade som forskare på avdelningen för klinisk farmakologi vid KI och också han såg behovet av en ny interaktionsdatabas.

- Han undrade om inte Sverige och Finland skulle göra samma sak. Läkemedelssortimentet är också ganska lika i båda länderna, berättar Birgit Eiermann.

- Men även i andra länder finns ett stort behov och ett stort intresse för det här.

Uppdateras helt fyra gånger per år  Den nya interaktionsdatabasen är uppbyggd efter substansnamn istället för ATC-koder och är kopplad till läkemedelssortimentet via Läkemedelsindustriföreningens substansregister.

Till skillnad från tidigare tar den nya databasen också hänsyn till vilken beredningsform preparatet har - om det är en salva eller en tablett, till exempel.

Andra nyheter:  -Referensangivelser finns, och möjlighet att klicka vidare till källan, så länge den finns på internet.  -Alla texter finns på engelska, svenska och finska.  -Databasen uppdateras i sin helhet fyra gånger per år. Anpassning till varusortimentet kan göras oftare.

Interaktionsdatabasen ingår som en källa i Sil, Svensk informationsdatabas för läkemedel, se Dagens Medicin nr 21/05. Den ska på sikt kunna kopplas till alla patientdatajournaler.

- Det optimala är att använda sig av databasen och koppla den till patientens läkemedelslista, säger Birgit Eiermann.

Länkar till litteraturreferenser   Informationen om hur läkemedlen interagerar är uppdelad på samma sätt. Först kommer en beskrivning av vilka konsekvenserna blir av interaktionen. Därefter kommer en rekommendation om vad som bör göras - kanske att ett av läkemedlen bör sättas ut eller inte förskrivas alls, eller att doseringen bör förändras.  Den som vill kan sedan klicka fram information om mekanismerna bakom just denna läkemedelsinteraktion och en kortfattad bakgrund till rekommendationen. För den som har lust att fördjupa sig ytterligare, finns länkar till källor och litteraturreferenser.

Exakt hur varningarna för interaktioner kommer att se ut för den enskilda förskrivaren beror på vilket system för patientdatajournaler som används.

- Vi gör databasen och ger rekommendationer om hur den ska användas. Sedan är det upp till leverantören av patientdatajournalen, säger Birgit Eiermann.

Ska presenteras på Riksstämman  Vissa datorjournaler kommer att signalera med olika färger för att markera hur allvarlig effekten av interaktionen är. Det finns också varianter som innebär att vissa läkemedel helt enkelt blockeras och inte går att förskriva vid vissa interaktioner.

- Men det är inget som vi rekommenderar, för beslutet ska tas av förskrivaren, säger Birgit Eiermann.

Omkring 4 300 läkemedelsinteraktioner har hittills lagts in i databasen och det är omkring 300-400 kvar. I slutet av november ska databasen levereras till Finland och ungefär samtidigt är den färdig att lämnas över till Sil-projektet. Dessutom kommer databasen att presenteras vid Riksstämman i Stockholm den 30 november till 2 december.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev