Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ny maktbalans i labben

Publicerad: 25 Juni 2008, 14:02

I framtidens medicinska laboratorier kan de biomedicinska analytikerna ta mer ansvar. Laboratorieläkarna är på väg ut, menar professor Gunnar Sandström. Det är ett uttalande som väcker debatt.


Yrkesrollerna på de medicinska laboratorierna står inför ett systemskifte. Frågan är om de biomedicinska analytikerna kan ersätta laboratorieläkarna.

Diskussionen har väckts av Gunnar Sandström, som är professor i biomedicinsk analys och avdelningschef för kunskaps­centrum för mikrobiologisk beredskap på Smittskyddsinstitutet samt utbildningsansvarig för de biomedicinska analytikerna vid Karolinska institutet.

Läkarnas uppgift kan övertas

På Vårdförbundets hemsida utvecklar han sina tankar om att de biomedicinska analytikerna kan ta över läkarnas arbetsuppgifter och att läkarna inte kommer att behövas i de medicinska laboratorierna framöver.

– Det här är en utveckling som sker successivt. I stället för att springa till doktorn och fråga kan de biomedicinska analytikerna själva bedöma analysresultat och se om ytterligare analyser behöver göras. De biomedicinska analytikerna har en hög kompetens som absolut kan utnyttjas bättre än vad som sker i dag, säger Gunnar Sandström, som själv är biomedicinsk analytiker i grunden.

Enligt honom går utvecklingen inte att stoppa. Den klassiska sociala strukturen på de medicinska laboratorierna, med ”herrskap och tjänstefolk”, är på väg ut, och läkarna med den.

– Tidigare kunde ju laboratorieläkarens fru komma in och jobba som laboratorieassistent. I dag har vi i stället högutbildade mycket kvalificerade biomedicinska analytiker. Vi måste se på nästa generations laboratorier med nya ögon. De tekniskt mest utbildade ska driva den tekniska utvecklingen och diagnostiken medan de som är bäst medicinskt utbildade driver de medicinska frågorna. Läkarna kan ägna sig åt patientkontakter.

Vill inte ha revirstrid

Hans uttalanden väcker irritation hos Föreningen för medicinsk mikrobiologi, FMM, en sektion inom Svenska läkaresällskapet som också är öppen för andra yrkesgrupper inom medicinsk mikrobiologi.

I ett brev till Smittskyddsinstitutets generaldirektör vill föreningens ordförande, Britt Åkerlind, uppmärksamma myndigheten på Gunnar Sandströms åsikter. Hon inbjuder också till en dialog om utvecklingen inom laboratoriemedicin.

– Laboratorieläkarnas roll blir allt mer betydelsefull. De får en större roll i bedömningen, och därmed behandlingen, av komplicerade infektionsfall. Deras kunskap efterfrågas i större utsträckning på klinikerna, säger Britt Åkerlind.

Hon vill inte att diskussionen ska bli en revirstrid mellan olika yrkesgrupper.

– Alla yrkesgrupper inom laboratoriemedicin har hög kompetens och behövs. Men det är viktigt att vi har laboratorieläkare som kan hela kedjan. De ska finnas med både på klinikerna och på laboratorierna utifrån patientens villkor.

Det stora flertalet av dagens laboratorieläkare kommer att ha gått i pension om tio år, enligt Britt Åkerlind. FMM kartlägger nu vad som kan behövas för att förbättra utbildningen och rekryteringen av laboratorieläkare.

Britt Åkerlind tycks dock vara överens med Gunnar Sandström om att det väntas ske förändringar inom den laboratoriemedicinska verksamheten de kommande åren.

– Det handlar om hur vi kan optimera vården så att den utför rätt analyser vid rätt tidpunkt samt var vi ska lägga ribban för vad var och en ska göra.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev