Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ny metod ger hopp åt foster med hjärtfel

Publicerad: 10 februari 2006, 11:56

Gravida med Sjögrens syndrom eller SLE löper ökad risk att få barn med livshotande hjärtfel. Men ett enkelt blodprov och kortisonbehandling kan drastiskt minska risken. Det har forskaren Marie Wahren-Herlenius upptäckt.


Medfött hjärtblock drabbar ett barn per 10 000 till 20000 födda och slår helt eller delvis ut hjärtats förmåga att skicka elektriska impulser för att samordna sammandragningarna av förmak och kammare.

Sjukdomens samband med reumatisk sjukdom hos gravida kvinnor har länge nagelfarits av forskaren Marie Wahren-Herlenius, läkare och docent vid enheten för reumatologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

För några år sedan lyckades hon hitta boven i dramat: antikroppen Ro 52, som återfinns hos vissa kvinnor med framför allt Sjögrens syndrom och SLE. Tillsammans med sina kollegor har hon nu utvecklat en metod som skulle kunna förhindra drygt två tredjedelar, 70 procent, av alla medfödda hjärtblock. Det motsvarar hjärtblocken hos  den andel kvinnor som är medvetna om sin reumatiska sjukdom.

- Vi skulle även vilja komma åt de 30 procent av barnen som föds av mammor som är symtomfria och därmed inte vet om att de bär på den här typen av antikroppar, säger Marie Wahren-Herlenius.

Metoden, som skulle kunna skydda foster till reumatiska mammor från hjärtblock, innebär en trestegsraket med test, övervakning och behandling.

Blodprov avslöjar riskmammor  Testet består av ett enkelt blodprov som avslöjar om mamman bär på den skadliga Ro 52-antikroppen. Om så är fallet blir hon föremål för minutiösa kontroller.

Genom att kombinera foster-EKG med dopplermätning, ett slags ultraljud, följer en läkare barnhjärtats utveckling i fosterlivet under de särskilt riskabla veckorna 18 till 24. Allt för att hitta hjärtblock, som delas in i tre nivåer med stigande grad av sjukdom:

Förstagradsblock innebär förlängd överledningstid av impulser från förmak till kammare. Dessa block går ofta tillbaka spontant.  Andragradsblock innebär att vissa impulser helt uteblir. Här är det viktigt att behandla innan blocken utvecklas till tredjegradsblock.  Tredjegradsblock är ett totalt hjärtblock där inga impulser når kamrarna och där kammare och förmak slår helt i otakt. Fosterdödligheten är ungefär 30 procent. Överlevande barn behöver ofta pacemaker.

Skulle barnet visa tecken på ett hjärtblock av andra eller tredje graden sätts mamman helt enkelt på kortisonbehandling med betametason.

- Det har visat sig att steroiderna som går över till fostret kan få hjärtblock av andra graden att vända och gå tillbaka. Grad tre är irreversibel, men i de fallen kan steroidbehandlingen skydda mot hjärtmuskel-  inflammation och därmed rädda barnets liv,  säger Marie Wahren-  Herlenius.

Metoden som hon har utvecklat är än så länge på forskningsstadiet. Men resultaten hittills är oerhört intressanta, anser barnkardiologen Sven-Erik Sonesson, överläkare vid institutionen för kvinnor och barns hälsa på Karolinska universitetssjukhuset, och den som utfört foster-EKG och ultraljud på de Ro 52-positiva kvinnorna.

- Metoden betyder att vi säkrare kan identifiera och behandla de kvinnor som löper risk att få barn med hjärtblock, säger han.

Kan förhindra tio hjärtblock per år  Hur bra metoden är på längre sikt ska Sven-Erik Sonesson försöka utröna i den utvärdering han just nu planerar. Cirka 60 barn i åldrarna ett till sex år, som kontrollerades i fosterstadiet, ska åter undersökas med EKG. Några av dem hade som foster andra gradens hjärtblock som botades med kortison, andra hade förstagradsblock som spontant gick tillbaka.

Sven-Erik Sonesson är dock redan nu övertygad om att metoden har en riktig framtidspotential. Färdigutvecklad skulle den kunna förhindra ungefär tio hjärtblock per år i Sverige, tror han.

- Av dem är det tre vi kan rädda till livet och sju som slipper pacemaker, säger Sven-Erik Sonesson.

Marie Wahren-Herlenius hoppas att hennes metod på sikt ska implementeras i mödravården.

- Förhoppningen för framtiden är ändå att helt kunna förebygga sjukdom hos de här barnen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News