Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ny satsning ska locka fler att bli patologer

Publicerad: 3 februari 2016, 09:00

Ett nytt kunskapscentrum ska bidra till att bota bristen på patologer i Stockholms läns landsting. Fler ST-tjänster har tillsatts men bristen på handledare bromsar upp.


Kunskapscentret i patologi och cytologi vid Karolinska universitetssjukhuset startade i höstas och har nu ett 30-tal ST-tjänster. Det är åtta fler än tidigare.

– Det är inga problem att hitta bra sökande. Till de två tjänster vi utannonserade före jul hade vi ett 20-tal sökande redan efter bara ett par dagar, berättar Johan Lindblom, ST-chef på kunskapscentret.

Han tycker att de sökande har bra meriter och han skulle vilja ta in fler ST-läkare åt gången.

– Men bristen på handledare gör att vi får ta in några i taget.
Yrkeskåren patologer är åldrad. Många av dem har redan passerat pensionsåldern, men arbetar ändå, eftersom bristen på gedigen kompetens är så stor.

– Det är de äldre som är bäst och mest produktiva. Att bli en duktig patolog kräver lång erfarenhet. Man kan säga att det behövs tre nya patologer för att ersätta en av dem, säger Mikael Björnstedt, professor och verksamhetschef för klinisk patologi och cytologi vid Karolinska universitetslaboratoriet.

Satsningen på kunskapscentret ska bidra till återväxten inom specialiteten och minska risken för för­seningar vid diagnos och behandling av cancersjukdomar.

– Det här är en satsning som varje landsting borde göra. Vi har runt 200 patologer i dag men skulle behöva runt 400, säger Mikael Björnstedt.

ST-läkaren Sandra Wessman, på Karolinska universitetssjukhuset, inriktade sig först på kirurgi med vikariat på barnkirurgen och en kortare period på vuxenkirurgen, men ändrade bana när det blev svårt att få ihop tillvaron med jourer, familj och barn.

– Så jag provade patologi, som är både praktiskt och intellektuellt stimulerande. Nu är jag i slutet av min ST och tycker att jag valt rätt, säger hon.

Som patolog ser hon sig som en central del i vårdkedjan, särskilt vid diagnostiseringen av cancer­tumörer.

– Jag gör utskärningar och obduktioner, mikroskoperar och bedömer olika specialanalyser. Ju mer erfaren­het man får desto mer självständigt kan man arbeta, berättar Sand­ra Wessman.

Att bygga upp kunskapen som patolog är något som tar tid, det mesta som ST-läkarna gör måste dubbelsigneras av en senior patolog.

– Men allt eftersom man bygger upp en egen erfarenhet kan man signera fler analyser själv.

I början saknade hon patientkontakten men senaste tiden har Sandra Wessman även inriktat sig på cytologi med finnålsprovtagningar.

– I samband med det får jag träffa patienter. Det känns roligt.

Sandra Wessman hoppas att satsningen på ST-tjänster i patologi ska ge fler arbetskamrater som kan vara med och dela på de prover som behöver analyseras.

– Det är stora provmängder och behovet av fler patologer är stort, säger hon.
Kunskapscentret i patologi och cytologi planerar – utöver satsningen på ST – även att vidareutbilda biomedicinska analytiker, så att de kan ta över vissa uppgifter i det patologiska analysarbetet.

För att utveckla den diagnostiska verksamheten ska centret även fungera som kunskapsbank samt driva forskning på området, liksom öka antalet kvalitativa obduktioner.

MIA WÄRNGÅRD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev