Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ny stamcell kan vara en revolution

Publicerad: 29 januari 2014, 11:34

Utvecklade kroppsceller från möss kan omprogrammeras till stamceller genom ett svagt syrabad, enligt nya studier i tidskriften Nature. Fynden kan öppna helt nya möjligheter inom regenerativ medicin.


Det är forskaren Haruko Obokata och hennes kollegor vid olika universitet i Japan och USA som möjligen kan ha hittat ett dolt system för att reparera vävnadsskador, liknande det som finns hos salamandrar och växter.

– Resultaten är ytterst intressanta och viktiga. Studien är väldigt bra gjord och bevisar någonting som ser nästan självklart ut när man ser det. Det brukar vara så med alla viktiga upptäckter, säger Outi Hovatta, professor och stamcellsforskare vid Karolinska institutet i Huddinge.

Forskarna undersökte vissa blodceller från möss och utsatte dem för stress, bland annat av en svagt sur miljö. Bara efter några dagar blev cellerna omprogrammerade till en form av stamceller.

Dessa kunde i sin tur ge upphov till flera olika vävnadstyper när de injicerades i tidiga musembryon. De kunde också bilda moderkaka, vilket andra former av så kallade pluripotenta stamceller inte kan.

Forskarna kallar den nya typen av stamceller för Stap-celler, där Stap står för stimulus-triggered acquisition of pluripotency.

På senare år har det varit mycket uppmärksamhet på de så kallade IPS-celler. Det är fullt utvecklade kroppsceller som omprogrammeras till stamceller genom tillförsel av extra gener. Men de nya experimenten visar alltså att det inte krävs genetisk manipulation för att få en sådan omprogrammering till stånd. Det är en viktig skillnad, anser Outi Hovatta.

– Stap-cellerna är naturliga celler från kroppen. Om experimenten går att upprepa med mänskliga celler och om cellerna även går att odla i stor skala tror jag att de är mycket bättre än IPS-celler för användning i kommande stamcellsbehandlingar, säger hon.

Utan omsvept anser Outi Hovatta att den nya typen av stamceller även har större potential än embryonala stamceller, som hon och hennes medarbetare tillhör de ledande i världen på att odla och forska på. Fördelen med Stap-celler är uppenbar: det behövs inga embryon och de kan göras patientspecifika.

– Om det går odla upp Stap-cellerna kanske vi inte kommer att behöva embryonala stamceller till kliniska ändamål. Men embryonala stamceller kommer ha fortsatt stor betydelse för att forska på mänsklig utveckling, säger hon.

Enligt Haruko Obokata och hennes medarbetare återstår nu flera frågor att besvara om Stap-cellerna.

De vill bland annat ta reda på varför den nyuptäckta mekanismen existerar hos däggdjur, och hur den normalt trycks ner i organismen. De undrar varför stamcellstumörer, så kallade teratom, normalt sett inte uppstår i vävnad som utsatts för stress.

I ett preliminärt experiment såg de tecken på att tidiga stadier av Stap-celler hade bildas i matstrupens slemhinna på möss efter att denna utsatts för magsyra. Men att omprogrammeringen inte blev fullständig tolkar de som att det måste finnas någon typ av hämmande signaler i kroppen.

Uppdatering den 23 maj 2014. Den beskrivna forskningen har blivit mycket omstridd efter bland annat anklagelser om medvetet förfalskade data. Det japanska forskningsinstitutet Riken har uppmanat forskarna att dra tillbaka studierna. Se bl a blogginlägg Från ung stjärna till nedgörande kritik av Nobelpristagare och artikel Falska data bakom banbrytande stamcellsforskning.

Uppdatering den 2 juli 2014. Studierna har nu dragits tillbaka av tidskriften Nature.

Läs abstract till studierna i Nature:

Haruko Obakata med flera. Stimulus-triggered fate conversion of somatic cells into pluripotency. Nature, publicerad online den 29 januari 2014. DOI: 10.1038/nature12968
Haruko Obokata med flera. Bidirectional developmental potential in reprogrammed cells with acquired pluripotency. Nature, publicerad online den 29 januari 2014. DOI: 10.1038/nature12969

Relaterat material

Ny metod kan öka tillgången till stamceller

Kloning gav mänskliga stamceller

Stamceller blev embryolik struktur

Två delar Nobelpris i medicin

Carl-Magnus Hake

Reporter

carl-magnus.hake@dagensmedicin.se

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev