Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ny stent kan rädda vidgat kärl - men spräcker budget

Publicerad: 22 Augusti 2002, 06:19

Att vidga förträngda kranskärl utan att de växer igen på nytt har länge varit en dröm för kardiologerna. Nu hävdar ett företag att drömmen är förverkligad. Med den nya stenten Cypher uppges andelen restenoser vara 0 procent. Men svenska experter är skeptiska, framför allt till priset: 20000 kronor.


Antalet patienter som behandlats med ballongvidgning i hjärtats kranskärl har ökat i snabb takt under de senaste tio åren. Att med kateter och ballong utvidga förträngda kärl och placera en stent i kärlväggen för att förhindra snabb igenväxt, innebär ett mycket mindre ingrepp än att öppna bröstkorgen.  Men hos 20-25 procent av patienterna växer kärlet igen, eftersom själva ingreppet startar en inflammatorisk process i kärlväggen.  Företaget bakom Cypher-stenten, Cordis, som tillhör den amerikanska Johnson & Johnson-koncernen, påstår sig ha lösningen på problemet. Genom att belägga stenten med ämnet rapamycin på ett sådant sätt att ämnet gradvis diffunderar in i kärlväggen uppnår man två saker:  +++ Ett stopp för celldelningen hos de glatta muskelceller som bildar en ny kärlförträngning.  +++ En dämpning av den inflammatoriska processen i kärlväggen, som driver på muskelcellernas tillväxt.  Rapamycin isolerades först från en jordlevande mikroorganism, Streptomyces hygroscopius, på Påskön. Ön, vars lokala namn är Rapa Nui, har gett rapamycinet dess namn.  Ingen restenos efter sex månader  Rapamycin har en antibiotisk effekt, men även en immunosuppressiv och cytostatisk verkan.  Sedan ett par år tillbaka pågår olika kliniska försök med den rapamycinbelagda stenten Cypher, som finns på marknaden sedan i april. I juni publicerades data från den så kallade Ravel-studien i tidskriften New England Journal of Medicine.  Ravel är en randomiserad, dubbelblind studie på 238 patienter som bedrivs vid 19 kardiologiska kliniker. De data som publicerades i juni gällde uppföljning sex månader efter ballongvidgningen.  Den grupp som lottats till att få en Cypher-stent hade nästan ingen minskad diameter på det behandlade blodkärlet. De som fick en vanlig stent hade en minskad diameter på i genomsnitt 0,8 millimeter. Andelen patienter som fått en restenos, det vill säga då kärlet har växt igen till mer än 50 procent, var 0 procent i Cypher-gruppen, mot 26 procent i den grupp som fick vanliga stentar.  Enligt samma studie var det bara 3,3 procent i Cypher-gruppen som dog, fick hjärtinfarkt eller tvingades till ny ballongvidgning under de första sex månaderna. Siffran i den andra gruppen var 27,1 procent.  Svenska experter, se nedan, menar dock att deltagarna i Ravel-studien inte hade lika svåra förträngningar som verklighetens patienter, och att Cypher-stenten måste utvärderas under längre tid innan den kan börja användas i större skala.  Cypher-stenten är godkänd i Europa, men inte i USA. Priset är 2100 dollar, drygt 20 000 svenska kronor. En vanlig stent utan rapamycin kostar omkring 5000 kronor.  - Man måste se till vad man får för pengarna. Enligt våra beräkningar utifrån Ravel-studien är Cypher kostnadsneutral efter ett år, eftersom de som får en vanlig stent relativt ofta måste göra om ingreppet. Därtill kommer patienternas bättre livskvalitet, som inte kan mätas i pengar, säger Johan Gund, marknadschef på Cordis i Skandinavien.  Hittills har få patienter i Sverige fått de nya stentarna. Falu lasarett hade i juni behandlat fyra patienter med flerkärlssjukdom med sammanlagt elva stentar. Andra kliniker har varit än mer återhållsamma. Kostnaden förskräcker och flera ansvariga uppger att ett brett införande av Cypher-stenten skulle spränga budgeten på varje kardiologklinik.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev