Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ny strategi fångar upp ungas värk

Publicerad: 3 oktober 2013, 07:31

250 000 barn har återkommande smärta varje vecka. Forskare söker nya metoder för att ge hjälp innan det onda blir övermäktigt.


Fokus på både tanke och kropp redan i primär­vården. Det genomsyrar en pilotstudie bland tonåringar med långvarig eller återkommande smärta.

Olika forskningsrapporter tyder på att minst 10 procent av alla barn och ungdomar har återkommande smärta i huvud, mage, rygg eller i muskler och leder, minst en gång i veckan.

– Vi behöver möta upp tidigt, innan ungdomarna hunnit få så mycket sekundära problem av smärtan. Genom att göra mer i början kan vi kanske förebygga svåra konsekvenser, säger Sara Holm, sjukgymnast och forskare vid institutionen för neuro­vetenskap vid Uppsala universitet, och tillägger:

– Varför ska vi vänta tills en del får så allvarliga problem att de behöver hjälp i specialistvården?

I studien har hon och hennes medarbetare testat hur beteendemedicinsk behandling som tillägg till traditionell sjukgymnastik påverkar daglig funktion hos tonåringar med långvarig smärta. I studien ingick 32 ungdomar 13­–17 år som haft smärta som påverkat dem i vardagen i minst tre månader.

Enligt Sara Holm är det första gången en sådan modell testas hos ungdomar så tidigt i vårdkedjan.

Den beteendemedicinska behandlingen går ut på att få patienten att tänka efter: vilka aktiviteter i vardagen har han eller hon mest problem med?

– Sedan jobbar man specifikt med just de aktiviteterna. Vad krävs för att till exempel kunna gå upp för trappan i skolan? Jo, du måste ha tillräcklig rörlighet och styrka. Du måste också ha en strategi för hur du ska våga göra den här rörelsen. Fokus ligger på ökad aktivitet, snarare än minskad smärta, säger Sara Holm.

Resultaten av studien har ännu inte publicerats, men en preliminär analys tyder på att de som även fått hjälp att jobba med sina tankar hade förbättrat sin dagliga funktion i högre grad än de som bara fått vanlig sjukgymnastik. Det var också fler i den beteendemedicinska gruppen som tyckte att de var helt besvärsfria efter behandlingen.
Johanna Gustavsson, sjukgymnast vid Aleris barncentrum & vårdcentral i Uppsala, har varit med och genomfört studien.

– Jag vill gärna fortsätta att jobba på det här sättet eftersom det verkar ge bra resultat och är utmanande och stimulerande, säger hon.

I en annan pilotstudie ska Ida Flink, psykolog och forskare vid Örebro universitet, testa skräddarsydd KBT via internet och appar hos gymnasieungdom­ar med långvarig smärta och psykisk ohälsa. Det kan till exempel handla om nedstämdhet och stress, som ofta går hand i hand med smärta.

Projektet knyts till skolhälsovården, för att ungdomar med smärta ska fångas upp på ett tidigt stadium.

– Det är ganska ofta som man inte hittar någon tydlig orsak till smärta. Då har inte primärvården mycket att erbjuda. Men kan man komma in tidigt och hjälpa ungdomarna att jobba med hur de förhåller sig till smärta behöver insatserna kanske inte bli lika stora, säger Ida Flink.

Tanken är att behandlingen ska ske i tre steg, där det första är en självhjälpsbehandling via internet. Mår tonåringen bra efter den avslutas behandlingen. Annars blir nästa steg internetterapi med en KBT-terapeut. Har tonåringen behov av mer hjälp får han eller hon träffa behandlaren från steg två.

I dag finns bara två enheter i hela Sverige som är specialiserade på långvarig smärta hos barn och ungdomar. Den ena finns vid Skånes universitetssjukhus i Lund och leds av överläkare Ulla Caverius,  tidigare ordförande i Svensk barnsmärtförening.

– Många skulle behöva hjälp av speciella barn­smärt­team, men det är få som får den hjälpen. Jag tycker att båda projekten är väldigt spännande. Det är oerhört viktigt att ungdomar får hjälp tidigt, annars är risken stor att de tar smärtan med sig in
i vuxenlivet, säger Ulla Caverius.

KATRIN TRYSELL

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News