Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ny studie ska ge kunskap om Rh-negativa som fått missfall

Publicerad: 15 Augusti 2002, 07:41

För att få fram riktlinjer för hur Rh-negativa kvinnor som gör medicinsk abort ska behandlas, genomförs nu en omfattande studie vid flera sjukhus i landet.


En Rh-negativ kvinna utvecklar vid sin andra graviditet antikroppar i blodet som kan skada barnet om det har en annan blodgrupp än mamman. För att förhindra detta får dessa kvinnor, efter den första förlossningen, en spruta som motverkar att de vid nästa graviditet bildar antikroppar som kan skada barnet.  Om detta inte görs kan man komma att behöva byta blod på barnet under graviditeten, se artikel nedan.  I dag finns inga råd eller riktlinjer när det gäller att ge Rh-profylax till kvinnor som är Rh-negativa och som får missfall eller gör medicinsk abort. Dessa kvinnor har alltså inte hunnit vara gravida så länge och det är oklart om de kommer att utveckla antikroppar eller inte.  Hur sjukhusen behandlar Rh-negativa kvinnor som gör abort skiftar från klinik till klinik.  - Det finns inte tillräckliga evidensbaserade undersökningar som visar om detta är nödvändigt eller inte, säger avdelningsläkare Kristina Gemzell-Danielsson vid kvinnokliniken på Karolinska sjukhuset i Solna.  Tidigare har det funnits riktlinjer om Rh-profylax vid abort och missfall. Men 1997 drog Socialstyrelsen in dessa, eftersom det inte fanns tillräckligt evidensbaserat underlag.  Undersöker om antikroppar finns  Med början i höst ska minst 500 Rh-negativa kvinnor som gör medicinsk abort på sjukhus genomgå en extra kontroll, tre månader efter aborten, där man undersöker om de under den korta tid graviditeten har varat hunnit utveckla antikroppar som vid en kommande graviditet kan vara farliga för barnet.  - Vi kommer dessutom att med hjälp av det medicinska födelseregistret se om dessa kvinnor får problem om de senare föder barn, säger Kristina Gemzell-Danielsson.  Med i studien är kvinnoklinikerna vid Karolinska sjukhuset, Akademiska sjukhuset i Uppsala, Universitetssjukhuset i Linköping samt Universitetssjukhuset Örebro.  ...................................................  Nytt blod skyddar fostret i magen  Kvinnor som bildar höga halter av antikroppar mot fostrets blod kan i dag behandlas odramatiskt. Till Huddinge universitetssjukhus kommer gravida för att deras foster ska få blodtransfusioner.

Runt den unga kvinnan på britsen i det halvdunkla rummet är koncentrationen kompakt. Två läkare, en barnmorska och två biomedicinska analytiker från blodcentralen samarbetar smidigt med att förbereda blodtransfusionen.   Foto: Anders Kallersand" BORDER="0"Foto: Anders Kallersand  Therese Svenson, 29 år, är gravid i vecka 31 när Dagens Medicin träffar henne. På morgonen har hon kört från hemmet i Kramfors och tagit Stockholmsplanet för att hennes foster ska få den femte blodtransfusionen med Rh-negativt blod.  - Det känns som om jag varit med förr, säger hon och drar av sig sin ljusblå tröja.  - Hon har de högsta doserna antikroppar mot fostrets röda blodkroppar som jag har sett, säger Magnus Westgren, som är professor och överläkare vid Centrum för fostermedicin vid Huddinge universitetssjukhus.

Fostret bedövas genom bukväggen  En ultraljudsbild visar fostrets lever i genomskärning, och ett pulserande hjärta. En liten hand eller fot dyker upp då och då.  Magnus Westgren och överläkare Sverker Ek hjälps åt att bedöva fostret med en lång nål genom mammans bukvägg. Syftet är att smärtlindra och paralysera barnet, något som inte gjordes för bara några år sedan. Efter en st unds väntan är det dags att ta ett blodprov på fostret, och en snabb analys visar att Hb ligger på 96 och att fostret nästan bara har givarblod i sitt blodomlopp.

Magnus Westgren sticker försiktigt in kanylen i Therese Svensons mage. Trots att hon inte fått någon bedövning tar hon det med jämnmod. När nålen dyker upp på ultraljudet och närmar sig fostret ser den förskräckande stor ut.   - Det gör mig inget att de sticker i mitt skinn. Men jag har lärt mig att inte titta på ultraljudsbilden när de sticker barnet, det ser för otäckt ut, berättar Therese Svenson.  Magnus Westgren söker sig in till navelsträngsvenen där nålen går igenom fostrets lever. När den är på plats sprutas 50 milliliter blod in, vilket får det lilla hjärtat att vidga sig.  Får transfusion varannan vecka  Svår Rh-immunisering är ett allvarligt tillstånd som förr kunde leda till att fostret dog av blodbrist, eftersom blodkropparna bröts ned av mammans immunförsvar. Alternativet var att förlösa barnet i vecka 28-29.  I dag får dessa foster blodtransfusioner inne i livmodern var fjortonde dag, vilket ger fostret nästan lika goda chanser som andra foster.   Varje år får uppskattningsvis ett dussintal gravida och deras foster behandling med blodtransfusioner mot Rh-immunisering i Sverige. Av dem behandlas fem, sex på Huddinge universitetssjukhus. Där satsar man aktivt på att behandlingen ska bli så odramatisk som möjligt. I stället för att tillbringa långa tider på sjukhus kan de gravida kvinnorna vara hemma under hela graviditeten.   När fostrets hjärtljud har övervakats någon timme tar Therese Svenson planet hem till sin sambo och sonen Emil, 3 år.   Några risker med att skicka hem den blivande mamman så snart ser Magnus Westgren inte. De komplikationer som kan inträffa, att fostret får blödningar, är sällsynta.  - Prognosen för de här barnen är väldigt god, när barnet väl är fött är faran över. Då tar barnets benmärg vid och bildar blod igen, säger han.  FOTNOT: Therese Svensons dotter Ebba föddes utan komplikationer i vecka 36.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev