Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Ny teknik fångar kroppens allra minsta detaljer på bild

Publicerad: 11 november 2002, 11:13

Framtidens MR-bilder skapas i Malmö. Det hoppas i alla fall forskande röntgenläkare som letar efter kliniska tillämpningar för hyperpolarisation, en metod som förstärker dagens MR-bilder flera gånger om. De nya bilderna kan bland annat mäta enstaka lungblåsor eller visa hur genomblödningen av olika organ ser ut.


Med hjälp av helt ny teknik för magnetresonans, MR, som utvärderas vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö, är det möjligt att mäta storleken på enstaka lungblåsor. Exempelvis för att upptäcka emfysem.  - Tekniken kan detektera så små förändringar att vi potentiellt kan upptäcka individer med risk för kroniskt obstruktiv lungsjukdom redan långt innan de har några som helst symtom, säger överläkare Peter Leander vid röntgenkliniken på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.









 AVSLÖJANDE BILDER. Hyperpolariserade MR-bilder (mörka) ger betydligt mer detaljerad information om lungfunktionen än exempelvis scintigrafi-bilder (ljusa). Detta trots att MR-bilderna, som visar marsvinslungor, illustrerar ett betydligt mindre organ än scintigrafi-bilderna, som visar humana lungor. Bildparen visar friska respektive astmasjuka lungor. Vid astma svullnar slemhinnorna och lungorna blir sämre ventilerade. Scintigrafi är i dag en vanlig metod för att undersöka hur lungor ventileras.  ....................................................  Alla MR-bilder skapas genom att atomkärnor, vanligtvis väteatomer, påverkas av kraftiga magnetfält. Målet är att få atomkärnorna att ställa sig med sin pluspol åt samma håll i magnetfältet.  Det är en förutsättning för att atomerna ska börja svänga med samma frekvens, i resonans med den radiosignal som skickas in i magnetfältet.  När radiosignalen stängs av fortsätter väteatomerna att svänga. Det ger upphov till en ny signal. Denna signal fångas upp och utgör grunden för MR-bilden.  Men trots kraftfulla magneter är det bara en bråkdel av kroppens väteatomer som ställer sig rätt i magnetfältet. Få svängande atomer betyder i sin tur att den radiosignal som väteatomerna själva skickar tillbaka blir svag.  Förhoppningen är nu att få 10000 eller 100000 gånger fler atomkärnor att rätta sig efter magnetfältet, ett fenomen som kallas för hyperpolarisation.  - Det går att skapa hyperpolarisation med vissa isotoper av kända grundämnen, som helium och kol. Därför arbetar vi med dessa som ett slags kontrastmedel för att se hur MR-diagnostiken kan utvecklas, berättar överläkare Per Åkeson vid röntgenkliniken på Universitetssjukhuset Mas i Malmö.  Visar lokal syreupptagningsförmåga  Tekniken är i mångt och mycket utvecklad av det brittiska företaget Amersham Health, som finns representerade i Malmö. I det forskningssamarbete som pågår deltar ett stort antal personer.  Fysiker och tekniker arbetar med att optimera tekniken medan röntgenläkarna söker efter olika typer av kliniska tillämpningar.  - Det är i och för sig trevligt att skapa fina bilder, men avgörande är ju vad de kan ge för kliniskt viktig information, säger Per Åkeson.  Hittills har man kommit längst med heliumisotopen He3. Denna gas kan med hjälp av laser och rubidium omvandlas till hyperpolariserad helium. Gasen fylls i en plastpåse som sedan kan inandas av en försöksindivid, som ligger i en MR-kamera.  Den hastighet med vilken isotopen rör sig i lungblåsorna, alveolerna, kan mätas genom en särskild MR-sekvens. I normala alveoler stöter heliummolekylerna hela tiden mot väggarna och kommer inte upp i lika hög hastighet som i större hålrum, det vill säga där det finns begynnande emfysemblåsor.  Hittills har det mesta arbetet gjorts på råttor och marsvin men under nästa år hoppas man komma igång med en studie på emfysempatienter där den nya tekniken ska jämföras med datortomografi.  Det kan också bli möjligt att få mycket exakta bilder av syreupptagningsförmågan i olika delar av lungorna. Metoden bygger på att när heliumisotoperna träffar syremolekyler så minskar deras förmåga att stå rätt i magnetfältet.  Genom att ta bilder av mängden helium i alveolerna, med bara några millisekunders mellanrum, får man ett mått på hur mycket syre som fanns vid de olika tidpunkterna.  Skillnaden är den mängd syre som har transporterats bort av blodet - det vill säga den lokala syreupptagningsförmågan.  En annan mycket användbar isotop är Kol 13, som finns naturligt i organiskt material och som kan anrikas i kroppen. En möjlig tillämpning är att med hjälp av injicerat kol studera genomblödningen av ett organ eller en kapillärbädd.  - Genom att injicera denna isotop i blodet, kan vi följa hur signalen från kontrastmedlet förändras över tid. Utifrån detta kan vi beräkna hur mycket blod som passerat genom en del av ett organ, säger Per Åkeson.  Kärlvidgning utförs på samma gång  Teoretiskt kan tekniken innebära att man i framtiden kan ersätta flera olika undersökningar, som angiografi och scintigrafi, med en enda hyperpolariserad MR-undersökning.  Eftersom kärlförträngningar är lätta att se med MR-teknik, skulle man kunna genomföra en ballongvidgning samtidigt som man studerar genomblödningen av vävnaden före och efter ingreppet.  Forskarna vid röntgenkliniken i Malmö tänker sig att det i framtiden bredvid MR-kameran står en liten enhet som hyperpolariserar och som sedan tillför det kontrastmedel som ska användas.  - De flesta MR-kameror går att använda vid hyperpolarisation. En del kanske behöver byggas om för att få ett större frekvensomfång på sin radiosignal, säger Peter Leander.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev