Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Ny tjänst från SBU ska ge snabba råd till sjukvården

Publicerad: 12 september 2007, 06:01

Socialdepartementet är positivt till att SBU utvecklar en upplysningstjänst, där läkare och sjuksköterskor kan få snabba råd om vilka vård­metoder som fungerar bäst.
– Det är ett väldigt intressant förslag, säger statssekreterare Karin Johansson (kd).


SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, lanserade idén om en upplysningstjänst i sitt strategiprogram i februari, vilket Dagens Medicin berättade om i nr 11/07. Sedan dess har Karin Johansson på social­departementet nappat på idén och bett SBU att vidare­utveckla förslaget.

– SBU är en kunnig organisation med en stark legitimitet i sjukvården. Det här skulle kunna vara ytterligare en kanal ut till sjukvården, säger hon.

SBU:s direktör Måns Rosén vill att upplysningstjänsten ska börja byggas upp vid årsskiftet. Men då måste regeringen skjuta till 3 miljoner kronor i den höstbudget som presenteras den 20 september.

– Vi jobbar internt med den frågan just nu, säger Karin Johansson.

Tanken med upplysningstjänsten för vården är att praktiskt verksam personal och beslutsfattare i sjukvården snabbt ska kunna få svar på frågor om vilken vetenskaplig grund det finns för att använda olika metoder i vården.

Hur effektiva är metoderna? Vilka risker finns det? Vilka metoder fungerar – och vilka fungerar inte?

– 16 000 medicinska tidskrifter publicerar varje år 1,4 miljoner vetenskapliga artiklar. Det är hopplöst för den enskilde läkaren att hålla sig à jour med detta. Vår tanke är att vi ska kunna hjälpa dem som jobbar i vården att svara på frågor när de känner sig osäkra, säger Måns Rosén.

Viktigt att inte lova för mycket
Enligt det utvecklade förslaget som SBU nu har presenterat för social­departementet ska vårdpersonalen kunna få svar inom en vecka.

Svaret ska ges skriftligen och innehålla:

■ En sammanfattning av vad de systematiska kunskapssammanställningarna har kommit fram till.

■ En referenslista för den vetenskapliga litteratur som tar upp en viss metods effekter.

■ En kommentar om begränsningarna med dessa snabbsvar.

– Det är viktigt att vi inte lovar för mycket. Dessa snabba svar är inte liktydiga med de systematiska kunskapssammanställningar vi själva gör.

Både frågor och svar ska läggas ut i en databas som är tillgänglig för alla på internet.
Om upplysningstjänsten börjar byggas upp vid årsskiftet kan den vara igång nästa höst. Inledningsvis måste SBU sannolikt avgränsa frågorna och frågeställarna, till exempel så att verksamhetschefer får fråga om vissa områden.

Enligt Måns Rosén kan det dröja upp till två år innan tjänsten är fullt utvecklad och innan sjukvårdspersonal och beslutsfattare i landstingen får tillgång till upplysningstjänsten.

– Läkare är en självklar målgrupp. Men också andra yrkesgrupper, som sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter, som vill veta mer om vilken vetenskaplig evidens det finns för olika metoder i vården, säger Måns Rosén.

Att det finns ett behov av denna upplysningstjänst tvivlar han inte på.

– Vi får redan frågor från personal i sjukvården om vad man vet om olika metoders vetenskaplighet. Men vi har inte haft resurser att göra några utredningar om detta.

”Det är en utmärkt idé”
Anna Engström-Laurent, ordförande i Svenska läkaresällskapet, välkomnar upplysningstjänsten.

– Det är en utmärkt idé. I daglig praktisk sjukvård gäller det att få så mycket hjälp du kan på snabbast möjliga tid.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News