Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya bud om betablockerare i europeiska riktlinjer

Publicerad: 14 juni 2007, 15:30

Betablockerare har varit delvis ifrågasatta som läkemedel vid högt blodtryck. I nya europeiska blodtrycksriktlinjer behåller dock betablockerare statusen som förstahandsmedel.


Betablockerare var länge en grundbult i behandlingen av högt blodtryck, hypertoni. De senaste åren har dock olika sammanställningar av blodtrycksstudier visat att betablockerare har sämre skyddseffekt mot stroke än andra typer av blodtrycksmedel.

Det har bidragit till att betablockerare i många behandlingsrekommendationer har mist sin plats som förstahandsmedel vid okomplicerad hypertoni. Så är till exempel fallet i Läkemedelsverkets senaste rekommendationer för prevention av aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom från 2006.

De experter som anser att den nya synen på betablockerarna har varit för hård kan nu hänvisa till de nya europeiska riktlinjerna för behandling av högt blodtryck, som i går 13 juni presenterades på det pågående europeiska hypertonimötet i Milano. Här behåller betablockerare nämligen sin plats som förstahandsmedel.

– Skrivningen i dokumentet är generösare gentemot betablockerare än vad flera andra rekommendationer varit på senare tid, säger Peter Nilsson, docent och universitetslektor vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, som har varit med och tagit fram de nya europeiska riktlinjerna.

– Vi vill inte blunda för de resultat som till exempel visat på sämre effekt för strokeprevention. Samtidigt tycker vi att det är prematurt att putta ner betablockerare som tredjehandsval, vilket man gjort i de senaste brittiska blodtrycksrekommendationerna, fortsätter Peter Nilsson.

Enligt de nya europeiska rekommendationerna är betablockerare lika lämpliga att använda både som start- och underhållsbehandling som övriga fyra huvudsakliga typer av blodtrycksmedel. Förbehållet är dock att betablockerare, i synnerhet i kombination med tiaziddiuretika, inte ska användas hos patienter med metabolt syndrom, eller hos patienter som har hög risk att drabbas av diabetes.

Samtidigt framhåller dokumentet att betablockerare har gynnsamma effekter vid samtidig kärlkramp, hjärtsvikt och nyligen genomgången hjärtinfarkt, som alla är viktiga komplikationer av högt blodtryck. Därför anses betablockerare i de aktuella riktlinjerna fortfarande vara ett alternativ vid initial och senare behandling av högt blodtryck.

– Vid hjärtsvikt är betablockerare en etablerad behandling. Vi vet att högt blodtryck kan leda till vänsterkammarhypertrofi och begynnande hjärtsvikt. Det vore konstigt om betablockerare inte kan spela en roll även att förebygga hjärtsvikt genom kontroll av blodtrycket, säger Peter Nilsson.

Bakom de nya rekommendationerna står European Society of Hypertension, ESH, och European Society of Cardiology, ESC.

– Detta är två tunga organisationer. Innehållet i de aktuella rekommendationer kan komma att få svallvågor på den svenska debatten, säger Peter Nilsson.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev