Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya krav på läkarutbildning när viss vård bara ges privat

Publicerad: 28 november 2003, 10:20

RIKSSTÄMMAN 2003: Jonas Leo, snart färdig kirurg i Östergötland, är en av debattörerna på ett symposium i dag om konsekvenserna av sjukvårdens prioriteringsarbete. Han vill hellre välja rätt patienter än att helt välja bort hela patientgrupper.


Det är sex år sedan riksdagen slog fast vilka riktlinjer som ska gälla för prioriteringar i sjukvården. Nu har prioriteringarna tagit steget från teori till praktik. Först ut är Landstinget i Östergötland, där politikerna i oktober presenterade en lång lista på åtgärder som inte längre ska utföras av den skattefinansierade sjukvården.  - Politikerna i Östergötland är modiga som vågar prioritera, tycker Jonas Leo, kirurg under utbildning.  Han har rest från Lasarettet i Motala, där han fullföljer sin utbildning, för att delta som inbjuden talare i dagens prioriteringsdebatt. Tidigare har han arbetat på landets enda privata akutsjukhus, S:t Görans sjukhus i Stockholm.  Högre krav på motprestation  Men Jonas Leo tycker också att politikerna gör det svårt för sig då de har börjat göra prioriteringar innan alla specialiteter lämnat kompletta underlag, och innan alla i professionen förstått det gemensamma målet.  - Det viktiga är att välja rätt fall inom olika diagnosgrupper, inte att helt välja bort, säger han.  Tillsammans med prioriteringarna vill han se en starkare styrning av sjukvården. Han tycker att det ska ställas tydliga krav på producenter av vård som får ett sjukvårdsavtal, till exempel att de ska hålla sig till nationella vårdprogram, delta i offentliga kvalitetsregister och ta ansvar för personalens utbildning.  - Detta måste gälla oavsett om det handlar om offentlig eller privat sjukvård, säger Jonas Leo, och drar själv slutsatsen att de privata vårdgivarna i framtiden kommer att ta ett större ansvar för läkare under utbildning eftersom vissa typer av ingrepp kommer att bli vanligare där.  Detta är ett exempel på att politiska prioriteringar i sjukvården inte bara får konsekvenser för patienterna. I det här fallet får de också konsekvenser för läkarutbildningen.  Bättre med öppna prioriteringar  Det krävs en attitydförändring till prioriteringsarbetet inom läkarkåren, anser Jonas Leo.  - Vi läkare har inte bara ett ansvar gentemot den enskilde patienten, vi har också ett ansvar mot samhället, säger han.  Men han tycker också att det behövs en mer pedagogisk inställning hos dem som fattar besluten.  - Det är viktigt att alla förstår målet med prioriteringsprocessen.  Jonas Leo betonar vikten av det demokratiska inslaget i prioriteringsdebatten och vill se mer av dialog med medborgarna när det gäller att få förståelse för att det måste ske prioriteringar i den offentliga sjukvården. Men han inser samtidigt svårigheterna.  - I dag gör vi läkare dolda eller omedvetna prioriteringar. Det måste vara bättre att göra öppna prioriteringar som medborgarna kan ta ställning till, säger Jonas Leo.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev