Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom inom räckhåll

Publicerad: 27 november 2003, 10:15

RIKSSTÄMMAN 2003: Framtiden för patienter med Alzheimers demens ser ljusare ut än tidigare. Sjukdomsförloppet har kartlagts och inom tre, fyra år kan det finnas läkemedel som påverkar själva sjukdomen, enligt Alzheimerforskaren Hans Basun, som var en av deltagarna på ett symposium om demenssjukdomar på Riksstämman i dag.


Dagens läkemedel mot Alzheimers sjukdom är bromsmediciner som fördröjer sjukdomens utveckling. Men försämringen av patientens tillstånd fortsätter om patienten slutar ta läkemedlen.  Ett huvudspår i utvecklingen av nya läkemedel är olika sätt att komma åt bildandet av de amyloida plack eller förstadier till dessa som startar nedbrytningen av hjärnceller. Placken bildas av betaamyloid, som spjälkas av från ett protein, APP, amyloid precursor protein, i två steg.  - Alla större läkemedelsföretag jobbar med att ta fram läkemedel som hämmar denna spjälkning, berättade docent Hans Basun, specialist i geriatrik och psykiatri, som delar sin tid mellan läkemedelsföretaget Astra Zeneca i Södertälje och forskning i Uppsala.  Han var en av deltagarna i dagens symposium på Riksstämman om framtidens diagnostik och behandling av demenssjukdomar.  Han gör bedömningen att det inom tre till fyra år kan finnas ett läkemedel ute på marknaden som hämmar spjälkningen från APP.  Annan forskning syftar till att på olika sätt hindra bildad betaamyloid från att klibba samman till plack, transporten av betaamyloid, eller med vaccination, immunisering, bryta ned betaamyloiden.  - I försök med ett vaccin, A-beta-42, såg man att plack försvann. Men flera patienter fick svåra infektioner i hjärnan och vidare utveckling av den substansen avbröts, fortsatte Hans Basun.  Dock fortsätter forskning med andra kandidater för ett kommande vaccin. En variant på immuniseringsidén är enligt Hans Basun att ge antikroppar direkt i stället för att vaccinera patienten.  När Alois Alzheimer 1906 beskrev sjukdomen som uppkallades efter honom, karakteriserade han senila plack och avvikande neurofibriller. De senare har en stödjande roll i nervcellerna. Vid Alzheimers demens förändras de tidigt i sjukdomsförloppet.  Forskning pågår bland annat där man försöker hindra fosforyleringen av tau, ett protein i hjärnan som förändras vid bland annat Alzheimers sjukdom.

Sten Erik Jensen

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev