Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya läkemedel sällan bättre än gamla

Publicerad: 26 juli 2002, 12:59

De flesta nya läkemedel är inte bättre än de som redan finns. Det visar en undersökning av samtliga nya läkemedel mellan 1987-2000 som Läkemedelsverket har gjort. Däremot har flera nya läkemedel efter hand kunnat dokumentera en större nytta.


Under åren 1987-2000 godkändes 550 nya substanser som läkemedel. Den genomgång som Läkemedelsverket gjort av den dokumentation som fanns när de godkändes visar att hela 55 procent varken hade bättre effekt eller en bättre säkerhet än existerande preparat.  Redan 1999 publicerades ett första delarbete av undersökningen som då sträckte sig fram till och med 1997. Men nu har Läkemedelsverket gått vidare och tagit fram data till och med år 2000.  Den metod man använt är en modifierad variant av den modell som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA använt vid liknande undersökningar.  I Läkemedelsverkets modell delas varje substans in i en av tre huvudgrupper och därefter i undergrupper.  Första gruppen är preparat mot sjukdom som inte tidigare haft några läkemedel. Undergrupperna här är de som har påtaglig effekt, som Viagra, och de som har blygsam effekt, som kolinesterashämmare mot Alzheimers.  Den andra gruppen är läkemedel som har någon fördel jämfört med redan existerande: bättre effekt, bättre säkerhet eller bättre doseringsmöjligheter.  Den tredje gruppen är preparat som har samma effekt och biverkningar som redan existerande. Undergrupperna här är läkemedel med samma farmakologiska princip, som den senaste triptanen mot migrän, och de som innebär en ny farmakologisk princip men inte har bättre effekt eller säkerhet, till exempel A-II-antagonister mot högt blodtryck.  - I runda tal kan man säga att 55 procent av alla preparat inte kunde visa några fördelar. Cirka 15 procent var preparat där det tidigare inte fanns läkemedel. Hälften av dessa hade endast blygsam effekt. Resten, cirka 30 procent, gav bättre effekt eller färre biverkningar, säger professor Björn Beermann vid Läkemedelsverket, som ansvarat för undersökningen.  Det är viktigt att understryka att flera av de substanser, som när de godkändes inte kunde visa några fördelar jämfört med gamla preparat, efter några år presenterat resultat som väl dokumenterar en bättre effekt, eller till och med effekt mot helt nya sjukdomar.  -När ACE-hämmarna godkändes mot högt blodtryck kunde de inte visa att de var bättre än de gamla medlen. Men nu vet vi att ACE-hämmarna skyddar mot flera andra hjärt-kärlproblem, säger Björn Beermann.  Trots denna begränsning i undersökningens metod menar han att den har ett värde i att peka på att alla nya läkemedel som kommer ut inte är bättre bara för att de är nya, även om de marknadsförs mycket aktivt.  - Det är snarare tvärtom. När en ny substans godkänns kan det finnas sällsynta biverkningar som de studier som dittills gjorts inte har fångat upp. Om det då i de allra flesta fall finns beprövade medel mot samma sak är det bäst att hålla sig till dem, säger Björn Beermann.

Hasse Karlsson

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev