Nya läkemedel tillskrivs 30 procent ökad livslängd

Det finns många sätt att räkna på vad införandet av nya läkemedel är värt. I en ny rapport visar Billie Pettersson, hälsoekonom vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi vid Hälsouniversitetet, Linköpings universitet, att det finns risk för välfärdsförluster om de införs långsamt.

– Våra resultat visar att 30 procent av ökningen i livslängd går att tillskriva införandet av nya läkemedel, säger Billie Pettersson.

Tillsammans med Frank Lichtenberg, professor vid Columbia University i New York, har hon för första gången analyserat värdet av nya läkemedel i det svenska samhället mellan åren 1997 och 2011. Det handlar om statistiska analyser av registermaterial vilket innebär att de samband som ses är just statistiska och inte självklart orsakssamband.

Det visade sig att de positiva effekterna kommer med en viss tidsförskjutning. När det gäller ökad livslängd börjar effekterna synas tre år efter införandet. En minskning av antalet sjukhusdagar syns efter fem år och när det gällde minskade utgifter syntes de efter tre år.

– Man får se införandet av nya läkemedel som en investering, där effekten kommer senare, säger Billie Pettersson.

Men  alla håller inte med. Mikael Hoffman, chef för Nätverk för  läkemedelsepidemiolog, invänder mot att räkna hem alla vinster i  livslängd med hänvisning till nya läkemedel i de studerade  sjukdomsgrupperna. Han påpekar att det - parallellt med nya mediciner -   ofta kommer kunskap om hur man använder gamla läkemedel bättre,  skarpare diagnostik, mer förebyggande behandling och nya vårdkedjor.

-  Det är en för enkel tolkning som görs, när man säger att så stor del av  den ökade livslängde beror bara på nya läkemedel. Det tror jag alla  inser, säger Mikael Hoffman.