Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

tisdag18.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Nya mediciner vinnare i stor blodtrycksstudie

Publicerad: 4 september 2005, 13:04

På söndagens eftermiddag presenterades resultaten från den kontroversiella Ascot-studien på den pågående hjärtläkarkongressen i Stockholm. Studien är den största blodtrycksstudien som gjorts i Europa. Den avbröts i förtid i december förra året. Resultaten ger stöd för att nyare blodtryckssänkande medel ger färre fall av hjärtinfarkt och stroke än äldre standardpreparat som betablockerare och diuretika.


Resultaten från den randomiserade studien publiceras i dag även online på tidskriften Lancets hemsida.

Ascot-studiens fullständiga namn är Anglo-Scandinavian Cardiac Outcomes Trial. Studien är delvis svensk med 4 000 svenska patienter, och har letts av Björn Dahlöf, docent och överläkare vid medicinkliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset /Östra i Göteborg.

Sammanlagt rekryterades 19 257 patienter med högt blodtryck i åldern 40-79 år till studien. Patienterna hade också minst tre andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom.

Deltagarna fick antingen behandling med kalciumantagonisten amlodipin eller med betablockeraren atenolol. De patienter som inte nådde sitt målblodtryck fick tilläggsbehandling med ytterligare blodtryckssänkande läkemedel. Patienterna i amlodipingruppen fick i första hand en ACE-hämmare. Patienterna i atenololgruppen fick i stället ett tiaziddiuretikum.

Det primära målet med studien var att undersöka vilken behandling som bäst förhindrade icke-dödlig hjärtinfarkt och död i hjärt-kärlsjukdom.

I mitten av december förra året, efter drygt fem år, avbröts Ascot-studien i förtid, då forskarna hade upptäckt fler dödsfall bland patienterna i atenololgruppen. I dag söndag, nästan nio månader senare, presenterar de studiens fullständiga resultat i en artikel i tidskriften Lancet, samtidigt som de offentliggörs vid den pågående kardiologkongressen European Society of Cardiology i Stockholm. Artikeln kommenteras också i en ledare i Lancet.

Resultaten visar att amlodipingruppen hade knappt 10 procent färre fall av hjärtinfarkt och död i hjärt-kärlsjukdom än atenololpatienterna, det vill säga det som var studiens primära effektmål. Men skillnaden var inte tillräckligt stor för att vara statistiskt signifikant.

- Det var inte heller att vänta eftersom studien avbröts i förtid och man därför inte fick tillräckligt många hjärtinfarkter och dödsfall för att uppnå signifikans. Men självklart var det etiskt rätt av de ansvariga i styrgruppen att stoppa studien, säger Peter Nilsson, docent vid avdelningen för medicin vid Universitetssjukhuset Mas i Malmö och tidigare ordförande i Svenska hypertonisällskapet.

Däremot var det signifikanta skillnader mellan grupperna på flera andra viktiga punkter, till fördel för patienterna som fick amlodipin med eller utan en ACE-hämmare:

* Dessa patienter hade 16 procent färre fall av allvarliga hjärthändelser och kranskärlsingrepp.   * Antalet fall av stroke, med eller utan dödlig utgång, var 23 procent lägre.  * Risken för död i kardiovaskulär sjukdom var 24 procent lägre.  * Den totala mortaliteten var 11 procent lägre.

Dessutom hade patienterna som fick behandling med betablockerare och diuretika en 30 procent högre risk att drabbas av diabetes.

- Detta stämmer bra med slutsatserna i SBU-rapporten om behandling av högt blodtryck, där man avråder från att behandla patienter i riskzonen för diabetes med betablockerare och diuretika i kombination, framför allt i högre doser, säger Peter Nilsson.

Ascotstudien, som är finansierad av läkemedelsföretaget Pfizer, är kontroversiell eftersom resultaten ger argument för att behandla högt blodtryck med nyare och dyrare läkemedel i stället för de gamla och billiga betablockerarna och diuretikapreparaten.

I en ledarkommentar i Lancet diskuteras hur läkare bör använda sig av resultaten i sin kliniska vardag. Man måste behandla ganska många människor - från 220 upp till 650 patienter - under ett helt år för att förhindra ett enda fall av allvarlig hjärthändelse eller ett dödsfall.

Ändå kommer ledarskribenterna fram till att det i vissa fall finns fog för att öka användningen av nyare blodtrycksmediciner, särskilt till patienter med komplicerad sjukdom och som dessutom har andra riskfaktorer och metabola störningar.

I ledarkommentaren framhålls också att de äldre blodtrycksmedicinerna hade betydligt fler biverkningar än de nyare preparaten i Ascotstudien. Detta är inte oväsentligt eftersom biverkningar leder till sänkt livskvalitet och i förlängningen en bristande följsamhet till behandlingen.

Lancet publicerar samtidigt också en studie som har analyserat orsakerna till skillnaderna i resultat mellan de två grupperna i Ascot-studien.

Resultaten visar att patienterna som fick de nyare blodtryckspreparaten fick en högre sänkning av det systoliska blodtrycket än den grupp som fick betablockeraren atenolol och diuretika.

Men när forskarna justerade för andra riskfaktorer visade det sig att denna effekt på blodtrycket bara var en avgörande faktor när det gällde att minska insjuknande i stroke. Andra faktorer, till exempel skillnader i kolesterolnivåer, var mer viktiga när det gällde risken att drabbas av kranskärlssjukdom.   Detta kan vara ett resultat av att en stor del av patienterna i Ascot-studien också fick kolesterolsänkande behandling. 10 000 av patienterna ingår i en delstudie, där hälften utöver sin blodtryckssänkande behandling får en blodfettsänkande statin och den andra hälften får placebobehandling.

Enligt Björn Dahlöf kommer man i november att presentera en analys av hur den kolesterolsänkande och blodtryckssänkande behandlingen interagerar. Det ska ske vid American Heart Associations möte i Dallas, Texas.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev