Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya och gamla preparat lika dyra vid schizofreni

Publicerad: 3 juni 2002, 11:17

De totala kostnaderna för vård och omhändertagande av personer med schizofreni är ungefär lika höga oavsett om patienterna får nya, dyra läkemedel eller gamla billiga. Det visar en färsk hälsoekonomisk studie.


Bakom studien, som nyligen presenterades på en konferens i Stockholm, anordnad av Association of European Psychiatrists, står forskare vid Huddinge universitetssjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala. De har beräknat samhällets kostnader för schizofrenipatienter som fick olika typer av läkemedelsbehandling under åren 1999 och 2000.  - Detta visar att man inte ska fokusera på kostnader för enskilda läkemedel. På klinik- och sjukvårdsområdesnivå försöker man att minimera kostnaden genom att använda billiga läkemedel, men det är inte alltid det samhällsekonomiskt bästa, säger överläkare Holger Arthur, ansvarig för den psykiatriska intensivvården på Huddinge universitetssjukhus och studiens huvudförfattare.  Läkemedel liten del av kostnaden  I stället är det den enskilda patientens medicinska behov och önskemål, som måste stå i centrum, menar han.  De 240 patienterna som ingick i studien var indelade i fyra grupper. En grupp behandlades med konventionella, äldre typer av antipsykotiska läkemedel, neuroleptika, i tablettform. En annan grupp fick konventionella neuroleptika som depotinjektion. De övriga två patientgrupperna fick nyare antipsykotika i tablettform, Lillys läkemedel Zyprexa (olanzapin) respektive Janssen-Cilags preparat Risperdal (risperidon).  Forskarna samlade in data om en mängd kostnader som framför allt sjukvården och kommunerna lägger ned på dessa patienter. Bland annat beräknades kostnader för läkemedel, gruppboende, sjukhusvård, besök i öppenvården, sjukpension och belastning på socialtjänst. Skillnaderna mellan medelkostnaden för patienterna i de olika grupperna var relativt stora.  Men trots att de nya preparaten är upp till tio gånger dyrare än de äldre var medianvärdena i stort sett likvärdiga, se även grafiken. I medianvärdesberäkningen får de dyraste och de billigaste fallen inget dominerande inflytande på resultatet, som i stället representerar de "vanliga" schizofrenipatienterna, enligt Holger Arthur.  Läkemedelskostnaderna stod för mellan 1 och 6 procent av medelkostnaden per patient och år. Detta kan jämföras med kostnaderna för hemsjukvård och gruppboenden som stod för 28-53 procent.  För en patient i olanzapingruppen kostade alla läkemedel under ett år 21475 kronor. Vid behandling med risperidon var motsvarande kostnad 12378 kronor.  För patienter som fick konventionella neuroleptika i tablettform eller fick depotinjektioner var läkemedelskostnaderna 3280 respektive 3084 kronor.  Patientens följsamhet viktig  Forskarna såg även att yngre patienter och patienter som varit sjuka i schizofreni under kortare tid oftare får nyare och dyrare läkemedel än äldre och mer kroniskt sjuka.  Patienter som fick de nya läkemedlen behövde betydligt mindre läkemedel mot biverkningar. Däremot fick de mer ångestlindrande och mer antidepressiva läkemedel.  Behandling med depotinjektioner krävde flest besök på psykiatrisk mottagning.  Forskarnas slutsats är att läkemedelskostnaderna bör ses ur ett samhällsperspektiv, och att det läkemedel bör väljas som innebär största möjliga följsamhet och högsta möjliga livskvalitet för patienten.  - Att patienten trivs med medicinen och tar den på rätt sätt är det som är mest avgörande för långtidsprognosen och kostnaderna, poängterar Holger Arthur.  FOTNOT: Sjuksköterskorna och sekreterarna som medverkat i arbetet med studien har fått timlön av Lilly. Studien är ännu inte publicerad i vetenskaplig tidskrift.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev