Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya reumamediciner hittar alternativa vägar till lindring

Publicerad: 10 februari 2006, 11:45

Flera nya biologiska läkemedel mot reumatoid artrit kan snart vara tillgängliga i Sverige. Med helt nya verkningsmekanismer innebär de en chans att hjälpa patienter som inte får effekt av dagens mediciner.


I slutet av 1990-talet lanserades de första TNF-alfahämmarna mot reumatoid artrit, ledgångsreumatism. Läkemedlen har fått stor betydelse för patienter med svår sjukdom.

Flera läkemedel med nya verkningsmekanismer är nu på gång att nå marknaden. I likhet med TNF-alfahämmarna rör det sig om proteinbaserade läkemedel som framställts på bioteknologisk väg och som målriktat angriper nyckelkomponenter i den inflammatoriska processen i lederna.

- TNF-alfahämmarna har varit mycket värdefulla, men problemet är att ungefär en tredjedel av patienterna inte blir hjälpta av behandlingen. Därför är det nu positivt att det kommer läkemedel med annorlunda verkningssätt. Det ger hopp om att vi på bättre sätt kan behandla fler patienter än vad vi kan i dag, säger Andrej Tarkowski, professor och överläkare vid den reumatologiska kliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska i Göteborg.

Strax före nyår gav den amerikanska kontrollmyndigheten FDA klartecken för Orencia (abatacept). Läkemedlet är det första i en klass av läkemedel som på ett nytt och specifikt sätt dämpar aktiveringen av immunsystemets T-celler, en av de celltyper som har avgörande betydelse för den inflammatoriska processen i lederna vid reumatoid artrit. Det ges som infusion var fjärde vecka vid underhållsbehandling.

Kliniska studier har visat att  patienter som inte svarar på någon annan sjukdomsmodifierande behandling, som TNF-alfahämmare, får effekt av abatacept.

Godkännande väntas inom kort  - I den prekliniska forskningen om reumatoid artrit har man under lång tid försökt hitta läkemedel som kan påverka eller slå ut T-cellerna. Men dessa försök har tidigare inte varit särskilt lyckosamma. Därför är det spännande att man nu har hittat ett sätt som fungerar. Men det återstår att se i klinisk praxis om Orencia lever upp till resultaten, säger Andrej Tarkowski.

Ansökan om godkännande för Orencia är inlämnad till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA. I väntan på besked därifrån kan läkemedlet, enligt tillverkaren   Bristol-Myers Squibb, bli tillgängligt för svenska läkare genom licensförskrivning.

Ytterligare ett "biologiskt" läkemedel som snart kan bli godkänt för behandling av reumatoid artrit är Mabthera (rituximab). Det är en monoklonal antikropp som hämmar immunsystemets B-celler, en annan celltyp med betydelse vid inflammatoriska sjukdomsprocesser.

Mabthera ges som två infusioner där effekten sitter i upp till ett år. Sedan tidigare är medlet godkänt för behandling av lymfom, och det har redan fått en viss användning vid behandling av svårt terapiresistenta fall av reumatoid artrit och andra inflammatoriska sjukdomar.

- Vi har själva använt Mabthera på ett hundratal patienter, varav många med reumatoid artrit. Det är svårt att ge en objektiv utvärdering då vi själva inte har gjort några kontrollerade studier, men i de flesta fall har effekterna varit mycket positiva, säger Andrej Tarkowski.

Enligt läkemedelsföretaget Roche som marknadsför Mabthera väntas besked om godkännande på indikationen reumatoid artrit under första kvartalet i USA och under andra kvartalet i Europa.

Blockering av nya signalvägar  Under utveckling är också nya angreppssätt som målriktat blockerar andra inflammatoriska signal-  ämnen än TNF-alfa. De två utvecklingslinjer som har kommit längst rör substanser som blockerar interleukin-6 respektive interleukin-15.

Den förstnämnda linjen drivs av Roche som har interleukin-6-antagonisten Actemra (tocilizumab) i pågående fas 3-program. Företaget Amgen driver det andra spåret och har substansen AMG-714 i fas 2-prövning, se Dagens Medicin nr 45/05.

Andrej Tarkowski vill vara försiktig med att uttala sig om de båda angreppssätten, men menar att de i teorin kan ha fördelar och nackdelar jämfört med hämning av TNF-alfa. Enligt honom skulle angrepp på interleukin-6 kunna få en specifikare effekt med färre biverkningar. Effekten av att angripa interleukin-15 skulle bli bredare och möjligen till fördel för patienter som inte hjälps av TNF-alfablockad. Samtidigt ökar risken för biverkningar.

Carl-Magnus Hake

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News