Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag23.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

Nya rutiner gör det lättare att städa bort gamla infektioner

Publicerad: 20 Februari 2007, 13:50

Foto: Roger Lundberg

Numera vet städpersonalen på Karlskoga lasarett vilka medel de ska använda när de städar efter infekterade patienter. Samarbetet med vårdpersonalen har också blivit bättre sedan städenheten utarbetat riktlinjer för städningen.


Sedan i våras är städ- och vårdpersonal på Karlskoga lasarett överens om vem som gör vad när det ska slutstädas efter en infekterad patient som legat isolerad.

– Tidigare gick det åt en del tid och energi för att få veta vilken infektion patienten haft och om vårdpersonalen hade rengjort sängarna. Det här har vi nu bringat lite ordning och reda i, berättar Monika Karlsson, städledare på sjukhuset.

För sjukvårdspersonalen innebär nyordningen att den nu kan planera bättre. En beställningslapp har skapats där de ska beställa slutstädningen och ange vilken smitta det rör sig om.

– Vi vet att om vi beställer en städning före klockan tio på förmiddagen så får vi den gjord under dagen. Det här kräver att vi planerar så att vi inte står där klockan ett och vill ha en städning efter att en patient har skrivits ut, säger Inger Brunzell, avdelningschef för medicinavdelning tre på Karlskoga lasarett.

Rummet töms på textilier
Innan städpersonalen går in i en sal där en infekterad patient har vårdats ska salen vara tömd på textilier och patienthjälpmedel. I vissa fall ska även gardiner och draperier ha skickats till tvätt. Städpersonalen måste veta vilken typ av infektion som patienten har haft. Detta för att kunna anpassa rengöringsmedlen efter de behov som finns. Vid vissa infektioner kan de städa med vanliga rengöringsmedel, vid andra krävs specialmedel i olika koncentrat eller desinfektionsmedel. För att få veta detta fick städpersonalen förut springa runt på avdelningen för att hitta rätt person som kunde berätta vilka infektioner det skulle städas efter.

Det rådde även oklarheter kring vem som skulle göra rent patienternas sängar. På vissa avdelningar gjordes detta av vårdpersonalen, på andra förväntades städpersonalen göra det.

– En del städare var snälla och tog på sig vissa saker som andra sade nej till. Det här gav upphov till irritation. I dag vet vi mer bestämt vem som gör vad, säger Inger Brunzell.

Lathund till hjälp vid städning
Städpersonalen städar väggar, dörrar, garderober, möbler, speglar, tvättställ, toalett och fönsterbräda. Golvet ska torkas av sist av allt, först i vårdrummet, sedan på toaletten.

När städningen är klar, kastas engångsmaterialet som använts vid städningen i en gul box och skyddsrocken i en gul tvättsäck. Alternativt används engångsförkläden.

Hink och borste desinfekteras på avdelningen efter avslutad städning och till händerna används handdesinfektion.

En lathund har utarbetats där städpersonalen lätt kan se vilka rengöringspreparat, och vilken spädning av dessa, som den ska använda när det städas efter olika typer av infektioner.

– Det här har fungerat väldigt bra. Numera är det ordning och reda. Vi vet vem som gör vad och får städningen slutkontrollerad. Hittills har vi inte haft några anmärkningar på den, säger Monika Karlsson.

Hon tycker att städpersonalen har en viktig uppgift för patientsäkerheten.

– Städ- och hygienfrågorna har ju uppmärksammats allt mer och därmed har man börjat lyssna mer på städpersonalen och se oss som en viktig resurs, säger Monika Karlsson.

Införs nu på alla sjukhusen
Birgitta Israelsson, som är hygiensjuksköterska på Karlskoga lasarett, vet inte om de nya rutinerna lett till att smittspridningen minskat.

– Nej, vi har inte gjort den typen av mätningar. Om man följer våra hygienrekommendationer så vet vi att dessa ger verifierad effekt. Men visst är städningen viktig för att förebygga smittspridning, säger hon.

Städrutinerna införs nu på alla sjukhus inom Örebro läns landsting.

Mindre risk för att smitta sprids vidare

Problemet:
Oklara städrutiner vid städning efter infekterade patienter. Städpersonalen visste inte vilken infektion patienten haft och var osäker på vem som skulle göra vad.

Lösningen:
Klara rutiner utarbetades och en beställningsblankett togs fram där det klart framgår vilken infektion patienten har haft och när salen ska vara rengjord. Dessutom ska den som beställt städningen göra en efterkontroll av denna.

Resultatet:
Ordning och reda, mindre stress. Dessutom minskar risken för smittspridning då städningen görs på ett ändamålsenligt sätt.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev