Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nya socialministern öppen för att behålla delar av stopplagen

Publicerad: 11 oktober 2006, 14:42

Sveriges nya socialminister Göran Hägglund (kd) tvekar om en utförsäljning av Apoteket AB. Han kan tänka sig att behålla delar av stopplagen. Och han avvisar att sjukvården ska få en viss andel av BNP.


Göran Hägglund
Aktuell:
Ny socialminister.

Bor: Bankeryd i Jönköpings län.
Familj: Gift med Karin, lärare. Barnen Anton 17 år och Felix 15 år.
Bakgrund: Började som ombudsman inom kristdemokratiska ungdomsförbundet 1978. Blev invald i riksdagen 1991. Har också arbetat som försäkringskonsult och placeringsrådgivare hos Alfred Berg.
Övrigt: Gillar att laga italienskt och lyssnar gärna på Rolling Stones.

Sagt om Göran Hägglund

Chatrine Pålsson Ahlgren (kd), ledamot i socialutskottet:
– Göran är en eftertänksam, lugn och stabil person. Som politiker är han en riktig slitvarg. Han har lätt att sätta sig in i saker och tänker strategiskt – och under den ytan finns det en varm känsla för medmänniskorna, speciellt de grupper som inte kan tala för sig. Vi har jobbat ihop i princip dagligen i 15 år. I början var han lite blyg men det har han arbetat bort. Han är en nattmänniska och älskar inte att gå upp tidigt. Jag tror inte att han kommer att ha så många sammanträden före åtta på morgonen.

Stig Nyman (kd), landstingsråd i Stockholms läns landsting:
– Genom hela sin politiska karriär har Göran visat att han växer med uppgiften på ett sätt som imponerar. Nu blir vi verksamma i samma politiska bransch – hälso- och sjukvården – och jag känner mig väldigt lugn och trygg. Göran har en bestämd politisk ideologi i botten samtidigt som han har en förmåga att ta in kunskap genom att lyssna och lära. Jag har varit verksam inom hälso- och sjukvårdspolitiken i 15 år och i den mån det behövs ska jag hjälpa honom med en del spännande kontakter både nationellt och internationellt.

Rolighetsministern, som han kallades i valrörelsen för sin muntra framtoning, inleder intervjun med att berätta en rolig historia.

Fast roliga historier har Göran Hägglund egentligen inte tid med. I fredags, den 6 oktober, tillträdde han sitt nya ämbete, hela helgen budgetmanglade han och nu på måndagseftermiddagen får Dagens Medicin en intervju med Sveriges nya socialminister, inklämt i ett 23-minutershål mellan regeringslunchen och ännu ett möte i riksdagen.

Kommande måndag, den 16 oktober, ska den nytillträdda regeringen presentera sin budgetproposition. En orimlighet, menar kristdemokraternas partiledare, och föreslår att riksdagsvalet flyttas från hösten till våren.

– Den här tidsmässigt oerhört snäva budgetprocessen innebär att vi som ny regering bara har några få dagar på oss att först klara ut tabellverket och sedan skriva texter. Det innebär att vi inte kommer att kunna sätta hela vår politik i verket. Och det finns givetvis en risk att saker blir fel också.

– Det är en vansinnig situation som ingen borde utsättas för. Vi borde givetvis flytta valet till våren, så att en ny regering får lite tid på sig.

Nu sitter du här som chef för socialdepartementet – hur känns det?

– Jag känner mig väldigt ödmjuk. Det här är ett område som spelar väldigt stor roll för människor, från vaggan till graven.

Vad är det första du tänker göra som socialminister?

– En av de stora utmaningarna är att förbättra tillgängligheten. De flesta av oss tycker att det fungerar bra när man väl kommer fram till vården. Men det är ofta en väldigt lång process innan man kommer dit. Vi har enormt långa köer till många behandlingar. Det skapar oro hos människor och det gör att tillståndet förvärras innan man får sin vård.

– Jag vill också montera bort hinder så att vi kan få fler aktörer inom vård och omsorg. Vi har inte de ideologiska skygglappar som den socialdemokratiska regeringen hade. Med fler aktörer ökar patienternas valfrihet. Det ökar också möjligheterna att jämföra kvalitet.

Hur kommer de anställda i vården märka att det förs en borgerlig sjukvårdspolitik?

– Ett konkret exempel är att de som funderar på att knoppa av kommer att ha möjlighet att göra detta med vårt avknoppningsstöd. Det tycker jag är ett viktigt besked.

– Jag tycker också att vi borde kunna ingjuta en del mod i en hårt arbetande och oerhört engagerad sjukvårdspersonal när vi tillför mer pengar. För jag är övertygad om att det behövs mer resurser till det här området för att kunna motsvara de krav som svenska folket har på en fungerande vård och omsorg.

Tidigare socialministern Lars Engqvist (s) satte upp ett mål om att sjukvården bör få motsvarande 10 procent av bruttonationalprodukten. Något som avgångna vård- och äldreomsorgsministern Ylva Johansson (s) inte ställde upp på. Hur ser du på ett sådant mål?

– Jag tycker inte att en sådan procentsats har ett egenvärde. Egentligen är det så att ju mer vi lyckas förebygga – ju mer svenska folket har rätt kostvanor och motionerar – desto mer minskar utgiftstrycket på sjukvården. Då ska man inte sträva efter att få upp kostnaden.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) understryker gång på gång att åtgärder för att öka jobben går före allt annat. Innebär det att extrapengarna som ni har utlovat till psykiatrin och till att förverkliga vårdgarantin inte kommer vid årsskiftet?

– Fredrik Reinfeldt har alldeles rätt i att fler människor måste komma i arbete för att vi ska få in mer skatteinkomster, vilket är en nyckelfråga för att klara finansieringen av välfärden och vården. Men i vårt gemensamma arbete har alliansen avsatt stora pengar till vården, så det kommer bli mer till vård och omsorg i den kommande budgeten.

Alliansen har gått till val på löftet om en lagstadgad vårdgaranti, som bland annat innebär att patienten ska kunna välja tidpunkt för behandlingen. Hur kan ni lova något sådant?

– Idén är att när jag första gången kommer till läkaren och blir behandlad så ska jag få med mig ett besked om när jag får komma till min specialistläkare, till röntgen eller till operationen. Det är en jättebra vision. Här måste givetvis en hel del utvecklingsarbete göras, till exempel inom  IT  -området.

Den socialdemokratiska regeringen har lagt ett förslag om att svenska patienter som söker vård i andra EU-länder måste få förhandstillstånd i Sverige för att få vård i EU. Är det ett bra förslag?

– Ambitionen måste givetvis vara att så få människor som möjligt ska ha anledning att söka vård utanför Sverige. Men ett förhandstillstånd är inget jag kategoriskt avvisar. Jag förstår i alla fall varför man vill ha kontroll på kostnaderna.

Avvecklas stopplagen vid årsskiftet?

– Nej, det kommer den inte att göra. Principiellt är avskaffandet en ganska enkel åtgärd. Men det fordrar givetvis ändå en del förberedelser för att säkerställa lagstiftningen. Därför ska vi ta den tid på oss som behövs.

Finns det delar av stopplagen som är rimliga, som man bör ta fasta på?

– Där finns ju frågan om den universitetsanknutna sjukhusvården. Jag kan tycka att det finns problem om någon sjukvårdshuvudman skulle välja att lägga ut den på någon annan.

Varför är det problem att lägga ut universitetssjukhus på entreprenad?

– Jag tror att man behöver tänka efter väldigt noga när det gäller sådan vård som hänger samman med forskning, eftersom vi vill ha en offentligt driven forskning på det här området.

Blir det alltså någon form av hinder för att lägga ut universitetssjukhus på entreprenad?

– Jag utesluter inte det. Jag har i alla fall inte underlag för att säga att vi går tillbaka till det gamla.

En huvudtanke med stopplagen var att stoppa så kallade gräddfiler för försäkringspatienter i vården. Ser du någon risk med att offentligt finansierade sjukhus tar emot privat betalda patienter sida vid sida med patienter ur den vanliga vårdkön?

– Ja, det kan givetvis finnas risker. Därför är det viktigt att det där regleras på ett klokt sätt. Men landstingspolitikerna är tillräckligt kloka för att hantera detta själva, utan att staten ska behöva sätta hinder i vägen.

Är privata företag bättre på att driva sjukhus än landsting?

– Det tror jag inte man kan säga generellt. Men jag tror att privata företag kan ha ett synsätt när det gäller personalen som resurs, när det gäller att ha modernare former för att driva verksamheten och för att lyfta personalen till nivåer som gör att man känner sig behövd och uppskattad. Där har landstingen traditionellt inte varit några fenomenala arbetsgivare.

När avvecklas apoteksmonopolet?

– Det kan jag inte svara på i dag. Vi har ju som ambition att förändra det. Men det är inte aktuellt att sälja Apoteket  AB  eller att privatisera det rätt av.

– Det man behöver göra är sannolikt att ha fler aktörer på det här området, kanske genom att ha något franchising-system, som gör att man får fler som kan erbjuda de tjänster som Apoteket tillhandahåller och att man på det viset stegvis går fram.

Apotekets vd Stefan Carlsson säger att om apoteksmonopolet avregleras så bör detta ske så fort som möjligt, senast den 1 januari 2009. Vad säger du om det?

– Jag kan inte ge några besked på den punkten.

Kommer avvecklingen att ske under mandatperioden?

– Vi har tagit steg under mandatperioden. Men hur långt vi har kommit vågar jag inte ge något besked om.

Men själva Apoteket – ska det inte säljas ut?

– Det ser jag framförallt i ett andra steg.

Ska det alltså inte ske under mandatperioden?

– Det vågar jag inte ha någon uppfattning om i dag.

Men vad säger du om själva inriktningen, ska inte Apoteket säljas ut? Det låter på dig som att du tvekar?

– Ja, jag tror inte att det är bra att sälja Apoteket så här rakt av, utan jag tror att man måste få in flera aktörer som visar att det här klarar vi av och att man på det sättet ser att man får en konkurrens gentemot Apoteket. Jag tror att det är den kloka vägen att gå.

Stefan Carlsson är som vd för Apoteket starkt förknippad med apoteksmonopolet. Kan han sitta kvar vid en avreglering?

– Det är inte min sak i dag att avgöra det.

Enligt kd:s partiprogram innebär abort att ett liv släcks. Finns det någon anledning att ändra gränsen för när kvinnor ska kunna göra abort?

– Här har jag inga planer på några lagstiftningsåtgärder. Men jag tycker att det är viktigt att den diskussionen ständigt förs i samhället. Inte minst med de personer som arbetar inom den här verksamheten och som ju kan se det etiska dilemmat i att tiderna för när man räddar för tidigt födda barn och den övre abortgränsen kommer allt närmare varandra.

Enligt ett förslag från en statlig utredning ska utländska kvinnor ha rätt att söka abort i Sverige efter samma kriterier som svenska kvinnor kan göra. Är det ett bra förslag?

– Där har regeringen och alliansen ingen gemensam uppfattning än, så jag passar i den frågan.

I Norge lyckades kd i den borgerliga regeringen få igenom ett förbud mot embryonal stamcellsforskning. Kommer ni driva igenom ett sådant förbud i Sverige också?

– Kristdemokraterna är ju inte kategoriskt emot. Vi vill inte genomföra ett absolut stopp, utan vi ser att det finns betydande forskningsvinster att göra och vi tycker att det kan vara möjligt att under en övergångstid tillåta embryonal stamcellsforskning. Men man bör i första hand söka svar på de medicinska gåtorna genom forskning som är etiskt okomplicerad.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev