Nytt grepp för crispr-tekniken på mänskliga embryon

– Resultaten är lovande. Genom att tillföra cas-9 i ett visst skede av embryots utveckling så verkar reparationen av arvsmassan bli mer exakt, säger Fredrik Lanner som är forskningsgruppledare vid Karolinska institutet. Han har inte själv varit med och gjort studien.

Crispr/cas-9 kan förändra arvsmassan på ett väldigt precist sätt och anses som en revolution inom medicinen. Samtidigt har tekniken kopplats samman med problem, däribland så kallad mosaicism. Det betyder att embryot som bildas är en mix av genförändrade celler och celler utan reparerat dna. Men nu har bland annat amerikanska forskare visat att man delvis kan komma runt den typen av problem.

– Det är för tidigt att säga att crispr/cas-9 är säkert. Men det här resultatet är ett viktigt steg mot att kunna använda tekniken kliniskt i framtiden, säger Fredrik Lanner.

Forskargruppen ville försöka korrigera en ärftlig mutation som ger hjärtsjukdomen hypertrofisk kardiomyopati. Den drabbar ungefär en av 500 personer och karaktäriseras av att hjärtats vänstra kammare är förstorad, vilket bland annat kan orsaka hjärtsvikt. Encelliga embryon producerades på laborativ väg genom att befrukta en äggcell från en frisk kvinna med en spermie från en man som bar på en enkel uppsättning av mutationen för hjärtsjukdomen.

I tidigare publikationer av crispr/cas-9 på mänskliga embryon har cas-9, som klipper i arvsmassan, injicerats någon dag efter att äggcellen befruktats. Men nu valde i stället forskarna att injicera cas-9 tillsammans med spermien. Resultatet blev att majoriteten av embryon, 42 av totalt 58 stycken, inte längre bar på någon mutation för hjärtsjukdomen. Det är ett bra resultat, menar Fredrik Lanner.

Endast ett embryo i studien hade mosaicism, rapporterar forskarna. De skriver också att få embryon drabbades av nya mutationer, vilket kan hända när crispr/cas-9 används.

– Cellen verkar reparera arvsmassan mer precist om cas-9 injiceras i äggcellen tillsammans med spermien. Och det är precis vad vi vill ska ske, säger Fredrik Lanner.

Men det finns också vissa frågetecken kring det nya tillvägagångssättet. Forskarna nämner bland annat att framgången som ses i studien kan vara specifik för just den typen av mutation som studerades.

I Sverige får inga genmodifieringar utföras på mänskliga embryon om förändringen kan bli ärftlig. Men det pågår diskussioner om lagen ska ändras, påpekar Fredrik Lanner. Han tycker det är dags att lyfta frågan om Sverige vill kunna använda crispr/cas-9 kliniskt i framtiden.

– Den här typen av teknik kan bädda för att personer, som bär på sjukdomsorsakande mutationer, kan få fler embryon som går att använda vid en konstgjord befruktning. Det skulle vara oerhört viktigt för personer med få funktionella embryon, säger han.

Läs mer i abstract:

￭ Hong Ma med flera. Correction of a pathogenic gene mutation in human embryos. Nature, publicerad online den 2 augusti 2017. Doi: 10.1038/nature23305