Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Nytt sätt ragga pengar till medicinsk forskning

Publicerad: 7 december 2012, 09:21

Jeanette Johansen driver ett projekt om ätstörningar. – Det skulle betyda oerhört mycket om crowdfunding tar fart, säger hon.

Foto: Niklas Larsson/Bildbyrån

Genom att söka bidrag via internet, så kallad crowdfunding, vill Centrum för molekylär medicin finansiera forskning om allt från ätstörningar till muskel­inflammation.


Att söka pengar till medicinsk forskning är en tidskrävande process som tar mycket tid från själva forskningen. På Centrum för molekylär medicin vid Karolinska institutet försöker man råda bot på det genom att få folk att skänka pengar till olika forskningsprojekt direkt via centrets hemsida.

– Vi vill på det här sättet försöka få bort den forskningsfinansieringsbörda som finns på forskare. Men det är också ett sätt att nå ut med information till allmänheten om den forskning vi bedriver, säger Elnaz Alizadeh, kommunikatör på centret.

Idén kommer från ett liknande projekt i Nederländerna och Centrum för molekylär medicin är enligt egen utsago ensamt i Sverige om att försöka finansiera medicinsk forskning med crowdfunding. Just nu finns det möjlighet att skänka pengar till åtta olika forskningsprojekt. Ett av projekten drivs av Jeanette Johansen och är inriktat på att undersöka mekanismer i hjärnan vid ätstörningar.

– Om det här tar fart skulle det betyda oerhört mycket. Om man visste att det fanns en källa där det kan rulla in pengar skulle det vara en trygg bas att stå på som forskare. Det skulle kunna göra oerhörd skillnad, säger Jeanette Johansen.

Hittills har det dock gått trögt att få in pengar till forskningsprojektet om ätstörningar. Bara en procent av det uppsatta målet på 1 100 000 kronor har kommit in.

– Vi måste bli bättre på att nå ut. Att informera tar tid från forskningen, samtidigt skulle vi behöva informera mer för att på så sätt kunna få in mer pengar för att bedriva forskning. Det blir ett moment 22, säger Jeanette Johansen.

Forskningen om ätstörningar är inte det enda projekt som haft svårt att få in pengar. Sju av de åtta forskningsprojekt som det går att donera pengar till har sedan starten förra sommaren bara fått in 2 procent eller mindre av det totala belopp man söker.

– Cancerfonden och Hjärnfonden känner alla till. Vi måste etablera oss först och visa vilka vi är innan pengarna strömmar in, säger Elnaz Alizadeh.

Det är egentligen bara ett av de åtta projekten som hittills fått lite större donationer. Forskningen om muskelinflammation har fått in drygt 15 procent av de 1 miljon kronor som forskarna söker.

– När det gäller muskelinflammationsforskning vet vi att det är flera patienter och anhöriga som betalat stora summor för att finansiera forskningen. Vi har till exempel en patient som skänker pengar varje månad, säger Elnaz Alizadeh.

Just att nå patienter och anhöriga tror Elnaz Alizadeh är viktigt om den här typen av donationer ska bli att räkna med i framtiden.

– Säg att till exempel en stor del av dem som drabbas av ätstörningar och deras anhöriga upptäcker det här. Då kanske den här typen av donationer skulle bli ett seriöst alternativ till annan forskningsfinansiering.

Men kan det i förlängningen bli så att patienter och anhöriga känner sig pressade att donera pengar till forskningen?

– Jag tror inte det eftersom vi inte driver någon aktiv kampanj riktad mot den gruppen. Det skulle vara etiskt problematiskt, säger Elnaz Alizadeh.

Relaterat material

Finansieringssystemets etik ett frågetecken

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev