Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

OAB: Priser har justerats ned

Publicerad: 2 December 2009, 13:13

Priserna på småföretagarapotek är nedjusterade från nivån för "storklusterapotek". Det meddelar Omstruktureringsbolaget, som besvarar kritik från potentiella apoteksentreprenörer.


OAB genomför nu informationsmöten runt om i landet om småföretagarlösningen Apoteksgruppen. I tisdags framförde flera personer kritik mot lösningen, efter att ha deltagit vid något av dessa möten. Dagens Apotek bad Claes Kjellander, projektledare för småföretagarlösningen på OAB, att besvara frågor om lösningen och bemöta kritiken.

Beskriv kort läget och tidsplanen för småföretagarprocessen.

– Vi informerar nu runt om i landet och i början av december skickas en tredje informationsfolder ut till de som anmält intresse. Ett datarum kommer att öppnas för intressenterna i början av december, säger Claes Kjellander.

– Vi räknar med att budgivningen kommer att vara färdig i slutet av januari. De första ägarbytena kan antagligen genomföras i början av april och sedan sker detta löpande under resten av 2010. Vi kommer inte att offentliggöra köparna i samlad form, vi informerar köparna och låter dem bestämma hur de vill hantera informationsgivningen.

Priset är det enda som avgör i budgivningen. Varför väger ni inte in andra faktorer som personlig lämplighet?

– Detta är något som är beslutat på styrelsenivå inom Omstruktureringsbolaget. Huvudskälet är att vi eftersträvar att få en så stor objektivitet som möjligt i processen.

Hur ska budgivningen gå till?

– Det blir en så kallad andraprisauktion. Man får bara möjlighet att lägga ett bud. Högsta bud vinner och betalar det näst högsta budet plus 10 000 kronor. I fall där det bara finns ett bud betalar budgivaren dock detta belopp.

Varför får man bara lägga ett bud per apotek?

– Vi tror helt enkelt att det skulle bli ohanterligt annars. Andraprisauktioner är en vanlig modell i budgivningar där bara ett bud per budgivare tillåts, exempelvis på vissa auktionssajter.

Finns det inte en risk för missbruk av ett sådant budsystem, om man exempelvis är två kompanjoner?

– Nej, vi tycker inte det. Man kan ju aldrig ha koll på om det kommer in ytterligare budgivare.

Hur många apotek får en entreprenör köpa respektive lägga bud på?

– En person får köpa apotek med en maximal sammanlagd omsättning på 100 miljoner kronor. Det är i linje med EU:s definition på småföretag. Grovt räknat utifrån genomsnittet innebär det maximalt fyra apotek per företagare. En budgivare får lägga bud på maximalt tio apotek.

Ni har satt så kallade referenspriser för apoteken. Bud måste minst ligga på denna nivå. Vad är dessa priser baserade på?

– De kan ses som minimipriser, som kan vara underlag i finansieringsdiskussioner. De baseras på prisnivån för apotek i den ”stora” budprocessen.

Men regeringen har ju beskrivit prisnivån som hög i den stora processen, och i debatten har det talats om överpriser. Finns det risk för att referenspriserna blir orimligt höga för småföretagare?

– Vi har gjort noggranna bedömningar av affärsmöjligheterna för varje enskilt apotek. I samtliga fall har vi också gjort justeringar av referenspriset nedåt, jämfört med priserna från den stora processen. Detta har gjorts eftersom det är mer riskfyllt att driva ett enskilt apotek än att ingå i en kedja, och med tanke på de avtalsinlåsningar som köparen måste ingå.

Småföretagarna i Apoteksgruppen tar över apotek när nya kedjor redan startat sedan en tid, i ett läge när marknaden enligt kritiker kan vara i det närmaste mättad. Varför? Är inte detta olyckligt?

– Anledningen är att vi ville använda resultatet av den stora processen för referensprissättningen. Många av de stora aktörerna som startar helt nytt kommer att ha fullt sjå att komma ut på marknaden under en period, medan småföretagarapoteken redan finns och bara byter ägare.

Entreprenörernas avgift på 3,9 procent av omsättningen till Apoteksgruppen har av vissa upplevts som hög. Hur ser du på kritiken, och hur har procentsatsen räknats fram?

– Vi siktar på att erbjuda den billigaste overheadlösningen på marknaden. Procenttalet har tagits fram utifrån det bedömda behovet av overheadtjänster, där vi bland annat har tolkat det behov som beskrivits i enkätsvaren.

Vad får småföretagarna för dessa pengar?

– De får IT-stöd, stöd för logistik och varuförsörjning, centralt framtagen marknadsföring, ekonomi- och personalredovisningssystem och ett centralt framtaget sortiment för receptfritt och handelsvaror. Men det finns naturligtvis stora möjligheter att göra lokala avvikelser för den som vill.

Ni ska ha ungefär 30 personer anställda centralt. Varför just 30 och vad ska de göra?

– Vi behöver personer som ansvarar för de funktioner som jag nyss beskrev, men också medarbetare som kan erbjuda hjälp med etableringsfrågor om behov uppstår av att exempelvis flytta apotek. Och affärscoacher med en rådgivande funktion. Eventuellt behöver vi fler än 30 personer vid starten.

Kommer ni även att ta in farmaceutisk kompetens centralt?

– Ja, det kommer vi att göra. Vi får återkomma mer i detalj.

Apropå farmaceuter – hur många av de cirka 800 intressenterna är farmaceuter?

– Ungefär en tredjedel har den bakgrunden, en annan tredjedel har bakgrund inom handeln och den sista tredjedelen, på ett ungefär, är andra typer av entreprenörer.

Flera har pekat på nackdelar med en omsättningsbaserad serviceavgift till Apoteksgruppen. För vissa läkemedelsexpeditioner riskerar apoteken att göra förlust, menar man. Är det rimligt att det blir så?

– Vi har sett att det här problemet finns, och vi funderar på hur vi ska lösa det. Vi har inget svar i dag, det är något som vi får återkomma till.

Vad händer med apotek inom Apoteksgruppen i exempelvis glesbygd som går omkull?

– Den konstruktion som vi har valt innebär att Apoteksgruppen äger 1 procent av apoteken genom en så kallad golden share. Avtal ger Apoteksgruppen hembuds- och återköpsrätt, det vill säga vid en eventuell konkurs har vi rätt att återköpa det aktuella apoteket till Apoteksgruppen. Man kan se det som en typ av tvångsförvaltning, som säkerställer att apoteken i exempelvis glesbygden drivs vidare.

Entreprenörer har klagat på de restriktioner som gäller för företagare inom Apoteksgruppen, exempelvis får man inte samtidigt starta eget apotek utanför Apoteksgruppen. Varför får man inte det?

– Vi har velat renodla konkurrensbilden och undvika lojalitetskonflikter. Ett olyckligt exempel skulle kunna vara att äga ett apotek i Apoteksgruppen och samtidigt driva ett franchiseapotek inom Apoteket AB. Men det kommer att vara möjligt att starta eget inom ramen för Apoteksgruppen, det är något som vi snarast vill uppmuntra till.

Vad händer med apotek som inte säljs?

– Om inga bud kommer in behåller vi och sköter apoteket centralt inom Apoteksgruppen. Det kommer då att bjudas ut i en senare försäljningsomgång.

Hur stor är risken för att apotek inte säljs?

– Det vet vi inte förrän förvärvsanmälningarna kommit in. Ser man till efterfrågan så varierar intresset för apoteken utifrån enkäterna. Men det finns intressenter för alla apotek, jag tror till och med att det är så att det finns minst två intressenter för alla. Men det är klart att det blir ett bortfall under steget från intresseanmälan till förvärvsanmälan.

Kritiker har varnat för ett scenario där en köpare ställs inför att personalen säger upp sig efter att ha fått besked om den nya ägaren. Hur ser du på denna risk?

– Jag tror inte att den risken är stor. Om personalen haft sådana tankar vore det mer rationellt att man hade verkställt dem i våras när den ursprungliga valsituationen uppstod, säger Claes Kjellander.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev