Oklart om dyr apparat mot hjärtstopp hjälper

Svensktillverkade Lucas, eller Lund University Cardiac Assist System, är ett mekaniskt hjälpmedel för hjärtkompression, det vill säga hjärtmassage. Som ett komplement till defibrillering används den i både ambulanser och på sjukhus för patienter som drabbats av hjärtstopp.

I dag finns runt 200 Lucas-utrustningar, som kostar 80 000 kronor styck, på olika svenska vårdinrättningar. Den har även sålts till Tyskland, Storbritannien och Nederländerna.

Men hittills finns inte en enda studie som visar att Lucas är effektiv – att den räddar liv.

Det hävdar Bertil Lindahl, överläkare vid den kardiologiska kliniken och verksam vid Uppsala kliniska forskningscentrum, UCR .

– Det här är ett skolboksexempel på att vi inom sjukvården ibland frångår det vi själva predikar om evidensbaserad medicin, säger Bertil Lindahl.

Han sitter även med i den expertgrupp som på Socialstyrelsens uppdrag utarbetar nya riktlinjer för den svenska hjärtsjukvården.

I ett av de preliminära faktadokument som hittills är klara konstaterar gruppen: "Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att bedöma värdet av mekaniska hjälpmedel för hjärtkompression för närvarande."

Därför kommer Lucas att sättas upp på "FoU-listan" i de nya prioriteringarna. Socialstyrelsen anser alltså att det behövs mer forskning och utveckling och att Lucas inte bör användas i klinisk praxis.

Detta trots att Lucas är väl etablerad på flera håll i landet, bland annat i hela Region Skåne.

– Vi säger inte att Lucas är dålig eller farlig. Men hittills har man inte kunnat visa i kontrollerade studier att den är effektiv, det vill säga att den räddar liv, eller att den är säker, säger Bertil Lindahl.

Enligt Bertil Lindahl finns det exempel från USA på en annan mekanisk hjärtkompressor som till och med visade sig vara något sämre på att rädda liv jämfört med manuell hjärtkompression.

– Därför är det extremt viktigt att den här typen av medicinteknisk utrustning, precis som läkemedel, utvärderas ordentligt innan den introduceras på bred front.

Men varför har då Lucas införts på bred front?

– Bra fråga. Jag vet inte. Den är utvecklad i Skåne där den också är mest vanlig. Vilka slutsatser man kan dra av det låter jag vara osagt, säger Bertil Lindahl.

I Region Skåne finns Lucas i alla ambulanser samt på de flesta akutintag och PCI -avdelningar.

Poul Kongstad, chefläkare för ambulanssjukvården i Region Skåne, försvarar användningen av Lucas med att Region Skåne har en annan syn på hjärtstopp än övriga landet.

– Vi ser hjärtstopp som en vårdkedja där vi så snabbt som möjligt vill kunna flytta patienten till en definitiv vård och då är Lucas ett måste. Det går inte att utföra manuell hjärtkompression om patienten transporteras på en bår.

– Men det är också en arbetsmiljö­fråga. Vi vill att vår personal ska kunna sitta fastspända i ambulansen, och då går det inte heller att utföra manuell hjärtkompression, säger Poul Kongstad.

Men vad gör ni om Socialstyrelsen anser att man inte bör använda Lucas?

– Självfallet följer vi riktlinjerna. Antingen får vi söka dispens eller så får vi sluta använda dem.

Men bevisen för att Lucas räddar liv är svaga, eller?

– Man ska komma ihåg att Lucas används på de sjukaste patienterna, på dem som inte svarar på defibrillering, så patienturvalet blir snedvridet om man rakt av jämför manuella kompressioner med mekaniska, säger Poul Kongstad.

I mars förra året publicerades den första – och hittills enda – artikeln där effekten av Lucas har utvärderats i en randomiserad studie.

Forskarnas slutsats av studien, som innehöll 328 patienter, blev att "I denna pilotstudie, finns det inget som stödjer hypotesen att mekanisk bröstkompression förbättrar utfallet hos patienter som drabbats av hjärtstopp utanför sjukhus."

Drivs av syrgas eller vanlig luft

Lucas består av en bågformad "arm" av glasfiber med en sugkopp som sätts över patientens bröstkorg. Apparaten ger sedan mekaniska hjärtkompressioner i en frekvens av 100 per minut och med kompression av bröstkorgen på fem centimeter, enligt internationella riktlinjer. Tack vare sugkoppen, som fästs mot huden vid bröstbenet, ger apparaten dessutom dekompressioner, vilket visat sig ge bättre blodcirkulation. Lucas drivs av syrgas eller vanlig luft.
Källa: Region Skåne